2017-06-05

Hero Image

Jämställt föräldraskap – barns rätt till sina föräldrar

Fokusera på handlingar och konsekvenser istället för på attityder och åsikter. Det har varit en framgångsfaktor i Region Skånes satsning på Jämställt föräldraskap, som handlar om barnens rätt till båda sina föräldrar.

2015 var 3,5 procent av deltagarna i Region Skånes föräldragrupper män. De pappor som faktiskt kom till barnmorskemottagningar och BVC kände sig åsidosatta och osynliggjorda. Det rimmar dåligt med mödravårdens och barnavårdens uppdrag att ge föräldrar ett likvärdigt bemötande och stöd ‒ oavsett om de är mammor eller pappor.

Olika förväntningar på mammor och pappor

‒ Vi har olika förväntningar på föräldraskap, beroende på kön. Papporna ses lätt som ”andrahandsförälder”. Det gäller personalen inom vården också, konstaterar Ida Ivarsson, psykolog och vårdutvecklare på Kunskapscentrum barnhälsovård i Region Skåne och en av tre projektledare för satsningen Jämställt föräldraskap.

Det finns mycket som håller oss i redan upptrampade spår när det gäller förväntningar på män och kvinnor som föräldrar. Det är mammorna som går ner i arbetstid när barnen kommer och står för merparten av det obetalda arbetet. Papporna å sin sida jobbar mer övertid än någonsin när barnen är små och tar bara en mindre del av föräldraledighet och VAB-dagar.

”Kvinnor har tagit ett steg ut i arbetslivet, men männen har inte i samma utsträckning tagit ett steg mot att göra mer obetalt arbete”

‒ Kvinnor har tagit ett steg ut i arbetslivet, men männen har inte i samma utsträckning tagit ett steg mot att göra mer obetalt arbete. Det får konsekvenser både för familjerna och för samhället, säger Ida Ivarsson.

Medvetenhet om normer viktigt

Projekt Jämställt föräldraskap finansierades med medel från Region Skånes sjukskrivningsprojekt. Bakgrunden var höga sjukskrivningstal för kvinnor med små barn. Syftet var att främja alla föräldrars delaktighet, engagemang och ansvarstagande i föräldraskapet, för att barn ska få möjlighet att utveckla nära och trygga relationer till båda sina föräldrar.

Projektet utvecklade ett metodmaterial för medarbetare inom mödra-och barnhälsovården, för att främja ett jämställt föräldraskap. Under en termin deltog ett trettiotal medarbetare i projektet, med handledda seminarier, reflektion och metodutveckling.

‒ Normmedvetenheten har varit en viktig grund i arbetet, dels att skärskåda vad som ofta tas för givet inom mödra- och barnhälsovård, dels att belysa de skilda förväntningar som finns på föräldrar beroende på deras kön, berättar Ida Ivarsson.

Olika personer har olika förkunskap

Metodmaterialet testades på barnmorskemottagningar, BVC-mottagningar och familjecentraler. Utvärderingar och omtag ledde fram till metodboken Jämställt föräldraskap. Till boken hör en samling kort med exempel på samtalsämnen om föräldraskap och ansvarsfördelning som är tänkta att användas i samtal med föräldrar.

Moa Mellbourn är socialrådgivare på Familjecentralen Söder i Helsingborg. Hon jobbar med stöd till föräldrar, främst genom enskilda samtal men även i gruppverksamheter. Hennes arbetsplats var en av pilotverksamheterna i Jämställt föräldraskap.

”Det har varit en väldigt positiv och välbehövlig satsning. Det finns en samsyn bland personalen om att jämställt föräldraskap är viktigt, men olika personer har olika mycket förkunskap”

‒ Det har varit en väldigt positiv och välbehövlig satsning. Det finns en samsyn bland personalen om att jämställt föräldraskap är viktigt, men olika personer har olika mycket förkunskap. Det kan påverka hur bekväm man är med att ställa frågor till föräldrar man möter. Materialet om Jämställt föräldraskap underlättar och gör ingångsnivåerna jämnare.

Barnets rätt i fokus

Moa Mellbourn menar att det viktiga först och främst är att ge barnet en chans att få god anknytning till båda sina föräldrar. Men det finns ytterligare vinster. Forskning visar till exempel att föräldrar som delar lika på ansvaret tidigt gör det även senare.

”Jämställda föräldrar är generellt ofta mer nöjda i sin relation än andra”

– Och jämställda föräldrar är generellt ofta mer nöjda i sin relation än andra.

På Familjecentralen i Helsingborg har man kunnat se att fler pappor kommer på BVC-besök och till öppna förskolan, som har en mycket aktiv pappagrupp.

– Projektet har visat att det inte behöver vara så komplicerat. Det finns många konkreta idéer om hur vi kan jobba, och det är lättillgängligt. Jag tycker att man har lyckats bra med materialet, säger Moa Mellbourn.

Precis lika välkommen

Andreas Hjorth, 35 år, är en av papporna som haft mycket kontakt med Familjecentralen i Helsingborg. Nu är hans barn 19 månader och Andreas har varit med både på besöken under graviditeten, på BVC och i öppna förskolan-verksamheten. Han upplever att han är precis lika välkommen på Familjecentralen som mamman till hans barn är.

– För mig är det en så naturlig grej att vara delaktig, att förklara varför är som att argumentera för att andas. Finns det två föräldrar så ska båda vara närvarande tycker jag. Men det är säkert bra att det satsas och tydligare öppnas upp för pappor. Jag personligen har inget behov av särskilda pappagrupper men jag kan tänka mig att det finns andra som har det, säger Andreas.

”För mig är det en så naturlig grej att vara delaktig, att förklara varför är som att argumentera för att andas”

Alla har egna normer

Föräldraskap är laddat. Det är ett privat område som det omgivande samhället försöker styra och påverka på olika sätt. Nyblivna föräldrar har egna normer för hur en mamma eller pappa ska vara och vill själva bestämma hur de ska fördela ansvaret mellan sig.

Många som deltagit i pilotprojektet vittnade om att det var känsligt att fråga hur föräldrar till exempel skulle dela på föräldraledigheten, säger Ida Ivarsson.

‒ I sådana lägen kan det vara en hjälp att gå in just med barnets perspektiv: vad tror ni är bäst för barnet och vad vill ni båda ha för relation till barnet på sikt?

Stöd till informerade val

Mödra- och barnhälsovården ska erbjuda stöd och information så att föräldrar kan göra informerade val – ett begrepp som Ida Ivarsson betonar som centralt.

‒ Alla får göra egna val men de ska göra det mot bakgrund av eftertanke och information, inte enligt gamla normer.

Nu är frågan satt på kartan i regionen och det finns en efterfrågan på utbildningar inom Jämställt föräldraskap och planer på fördjupande fortbildningar. Man har även satsat på enskilda föräldrasamtal med pappor och partners, för att ge möjlighet att tala om det nya föräldraskapet, det egna måendet och erbjuda stöd vid psykisk ohälsa.

 

Ida Ivarssons främsta läropunkter:

  1. Fokusera på handlingar och konsekvenser och inte på attityder och åsikter. Att titta på vad vi gör och hur vi beter oss och vad följderna blir av det beteendet är en väg in till insikt.
  2. Skapa en medvetenhet kring normer och ta steget från individnivå till att se hur de egna handlingarna utgör en del av en större struktur.
  3. Sprid uppdaterad kunskap om anknytning, idag vet vi till exempel att ett litet barn inte enbart kan knyta an till en person.
  4. Lyft begreppet omsorgsförsprång. Det handlar om att omsorg om barn är något man lär sig. Det är något man gör och inte något man är.
Sveriges Kommuner och Landsting
Granskad: 8 Jun 2017
Publicerad: 5 Jun 2017
Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo Partner Logo