A. Vilket är problemet som ska lösas? Varför?
Det har framkommit i en sociotopundersökning och på andra sätt att stråket upplevs som otryggt, framförallt av kvinnor. Stråket ligger mellan Gottsunda centrum och det populäraste parkområdet i Gottsunda (Gottsundagien) och passagen är därför en förutsättning för dem som vill ta del av rekreationsmöjligheterna. Ett annat problem är att det är svårt att orientera sig på grund av den ensartade naturen.
B. Hur har eller ska verksamheten jämställdhetsintegreras?
Genom att stråket ska göras öppnare, ljusare genom bättre belysning och få en egen, mer parkartad karaktär. Syftet med detta är att fler människor ska vistas i och röra sig i området och att allt detta sammantaget ska leda till att stråket upplevs som tryggare.
C. Vilket tillvägagångssätt/metoder har valts?
Projektet vilar på sociotopkartan för Gottsunda. Under hösten 2009 ritades ett förslag på hur stråket skulle kunna omvandlas. Därefter genomfördes en trygghetsvandring med representanter från hyresgästföreningen, representanter från bostadsbolag, nattvandrarna, polisen, kommunen och centrumbolaget. Inför vidare projektering har möten hållits med boende i området. Röjning och gallring genomfördes under vårvintern 2010. I höst kommer plantering, belysning, skyltning och möblering av stråket att fullföljas. När allt är färdigställt ska en ny trygghetsvandring genomföras.
D. Vilken intern och extern kompetens har använts?
Intern kompetens är landskapsarkitekter på fritids- och naturkontoret i samråd med belysningsansvarig på gatu- och trafikkontoret, det kommunala bostadsbolaget Uppsala hem samt samordnaren för Gottsundaprocessen.
Extern kompetens är Tema landskapsarkitekter samt EnergoRetea belysningskonsult.
E. Vilket tillstånd av jämställdhet har eller ska satsningen resultera i? Effekter och erfarenheter?
Förhoppningen är att stråket ska upplevas som tryggt att röra sig igenom av såväl kvinnor som män och att det fina utbudet av rekreationsmöjligheter i Gottsundagipen därmed blir tillgängligt för alla.
F. Vilka faktorer borgar för hållbarhet/långsiktighet? Visa gärna på goda exempel.
Kontinuerlig drift och underhåll krävs för att stråket inte ska växa igen och anläggningen bli sliten och eftersatt. Sådana tillstånd skapar i sig en upplevelse av otrygghet medan en omhändertagen miljö känns tryggare. Stråket finns med i kommunens parkskötselupphandling. Projektet är också förankrat hos de boende i området samt hos bostadsbolagen runt det och har därmed en bättre möjlighet att hållas fint genom social kontroll och delaktighet.