StartsidaUmeå kommun (1)

Umeå kommun: Ett könsmedvetet arbete i socialtjänstens biståndsbedömning

 

Arbetsnamn

Ett könsmedvetet arbete i socialtjänstens biståndsbedömning
 
 

Ansvarig organisation resp. ev. samarbetspartners

Umeå kommun, Socialtjänsten
 
 

Fokusområde

Utbildningsinsatser, Kvalitetsuppföljning, Styrsystem
 
 

Län

Västerbottens
 
 

Sektor

Offentlig sektor
 
 

Verksamhetsområde/bransch

Vård och omsorg; sociala tjänster
 
 

När genomfördes satsningen

September 2009 - december 2010
 
 

Kontaktpersoner

Kristina Larsson, projektledare
090-161342
kristina.larsson@umea.se

Ewa Klingefors, socialdirektör
090 16 17 71
ewa.klingefors@umea.se
 

 

A. Vilket är problemet som ska lösas? Varför?

Problemet är att biståndsbeslut inte baseras på personers individuella behov utan på föreställning om kön.

B. Hur har eller ska verksamheten jämställdhetsintegreras?

  • Genom att kvalitetssystem jämställdhetsintegrerats successivt.
  • Genom ett digitaliserat styrsystem som tydliggör jämställdhetsmål och ansvar.
  • Genom kunskap och medvetenhet hos anställda och personal som leder till förändrat arbetssätt och en kvalitetssäkrad socialtjänst som bemöter kvinnor och män som individer och inte utifrån kön.
     

C. Vilket tillvägagångssätt/metoder har valts?

  • Forskningscirklar har använts för att se över egna utredningar och eget ansvarsområde och se hur föreställningar om kön påverkar i beslutsprocessen.
  • Både riktade och allmänna utbildningsinsatser för chefer, medarbetare och politiker har genomförts.
  • Projektledare som har deltagit aktivt i arbete kring kvalitetssystem.
  • Framtagande och test av ny aktgranskningsmall vilken möjliggör genusanalys av materialet.
     

D. Vilken intern och extern kompetens har använts?

Intern kompetens: Centralt för arbetet med forskningscirklar är att använda den kunskap som finns i gruppen för att tillsammans med ny forskning besvara en av gruppen ställd forskningsfråga. I detta arbete är den interna kompetensen, när det gäller arbete inom myndighetsutövning central, men också gruppens genusteoretiska förkunskaper. Intern kompetens har också används vad gäller ledning och samordning av forskningscirklar samt kvalitetsarbete, information och kommunikation.

Extern kompetens: En projektledare rekryterades från kommunens avdelning för strategisk utveckling. Efter projektets slut kommer projektledaren att arbeta kvar inom Socialtjänsten som informatör och projektsamordnare.

E. Vilket tillstånd av jämställdhet har eller ska satsningen resultera i? Effekter och erfarenheter?

Utvecklingsarbetet har fokuserat på kunskapsbyggande och kompetensutveckling, dels genom utbildningsinsatser och forskningscirklar och dels genom att prioritera frågeställningar och diskussioner om kön och jämställdhet i arbetsgrupper. Engagemanget har växt under projekttiden och har nu resulterat i att ledningsgruppen prioriterat insatser för varje verksamhetsområde för kommande år.

F. Vilka faktorer borgar för hållbarhet/långsiktighet? Visa gärna på goda exempel.

  • Flera personer har blivit aktiva bärare av jämställdhetsperspektivet i organisationen.
  • Ledningsgruppen har gjort egna prioriteringar för kommande år och socialnämnden kommer att tydliggöra jämställdhetsmålen till verksamheterna.
  • Styrsystemet kommer genom ett digitalt chefsstöd att bli ännu tydligare vad gäller ansvar för jämställdhetsmålens uppfyllelse.