A. Vilket är problemet som ska lösas? Varför?
Det svenska samhället präglas alltjämt av segregering mellan könen. I arbetslivet syns det främst genom mans- respektive kvinnodominerande arbetsplatser och branscher. Inom offentlig verksamhet är kvinnor i majoritet och inom privat näring är män detsamma. Kvinnor tenderar att ha ett bredare perspektiv när det gäller yrkesval. Det finns dock en tendens att allt fler män än tidigare väljer kvinnodominerande branscher. Förändringen är dock liten och återfinns inom felmarginalen. Syftet med projektet är att öka anställningsbarheten hos dem som inte arbetar men är i arbetsför ålder. Vivill utveckla pedagogiska metoder och verktyg där lärandet sker i syfte att öka den enskildes möjligheter till egen försörjning.
B. Hur har eller ska verksamheten jämställdhetsintegreras?
Genom att en jämställdhetspolicy utarbetas för jämställdhetsintegrering.
C. Vilket tillvägagångssätt/metoder har valts?
Kursmodul om jämställdhet utifrån OCN-metoden. Projektet kommer att ta stor hänsyn till den enskilde individens yrkesval och/eller utbildningsval. Projektet ser det som ett tillfälle att agera och stödja deltagare som gör ett yrkesval som ligger utom de traditionella val män och kvinnor gör baserade på sitt kön.
D. Vilken intern och extern kompetens har använts?
-
E. Vilket tillstånd av jämställdhet har eller ska satsningen resultera i? Effekter och erfarenheter?
Projektet ser det som tillfälle att agera och stödja deltagare som gör ett yrkesval som ligger utom de traditionella val män och kvinnor gör baserade på sitt kön.
Näringslivets syn på lärande och kompetens kommer att utvecklas bland annat genom deras delaktighet i paneler och projektets arbete med att sprida kunskap om icke formellt lärande. Med den ökade kunskapen hos näringslivet kan fler individer ges tillträde till den ordinarie verksamheten.
F. Vilka faktorer borgar för hållbarhet/långsiktighet? Visa gärna på goda exempel.
Genom olika former av lärande och kompetensutveckling kvalitetssäkra kompetensen hos den enskilde individen för att matcha dem med de rekryteringsbehov som uppstår genom det demografiska gapet. Därigenom skapas förutsättningar för att den regionala och nationella tillväxten fortskrider såväl på det individuella planet som ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.
