A. Vilket är problemet som ska lösas? Varför?
Problemet är att det för en del vårdvalsområden saknas specifika nyckeltal i uppföljningsplanerna som mäter jämställd vård. Det saknas också rutiner för att beakta jämställdhetskonsekvenser inför politiska beslut. Sen behöver också kunskapsnivån hos chefer och medarbetare höjas.
B. Hur har eller ska verksamheten jämställdhetsintegreras?
Genom att rutiner för att beakta jämställdhetskonsekvenser inför politiska beslut läggs in i avtalsprocessen.
Genom att mallarna för uppföljningsplanerna har integrerats med skrivningar där det framgår att kravet vid uppföljning är att följa de nyckeltal där så är möjligt uppdelat på kön, ålder och geografi.
I Allmänna villkor har ny skrivning om jämlikhet, med utgångspunkt i diskrimineringslagstiftningen genomförts.
C. Vilket tillvägagångssätt/metoder har valts?
Utbildning, samråd, möten, kvantitativ analys av data, metoder inom jämställdhetsområdet.
D. Vilken intern och extern kompetens har använts?
Externa jämställdhetskonsulter, representant från Nyckeltalsinstitutet, medarbetare och chefer inom HSN-f, personalstrateg och jämställdhetsstrateg från Landstingsstyrelsens förvaltning, politisk referensgrupp för Jämlik vård (Kd, Fp,M,S,V,Mp) samordnare för handlingspogrammet för våldsutsatta kvinnor vid Medicinskt Kunskapscentrum
E. Vilket tillstånd av jämställdhet har eller ska satsningen resultera i? Effekter och erfarenheter?
Politiska beslut som tas ska föregås av en analys av vilka konsekvenser det kan tänkas få för kvinnor och män, flickor och pojkar.
Som en följd av att mallar för tjänsteutlåtanden har ändrats har beskrivningen av konsekvenser ur ett jämlikhetsperspektiv under perioden 2009-2010 ökat.
Nyckeltal för jämställd vård ska resultera i att kvinnor och män får en likvärdig vård. Förslag om indikatorer som belyser kompetensutveckling inom jämlikhetsområdet har utvecklats. Effekterna av SLL:s satsning på certifierad jämställdhetsutbildning för chefer, utbildningsprogram för att omhänderta våldsutsatta kvinnor och satsning på en förbättrad sjukskrivningsprocess bör i förlängningen också leda till en mer jämställd vård.
Viljan är att kunna mäta sambandet mellan ökad kunskap och bättre vård. Även om vi inte når dit, bör strävan vara att fortsatt säkerställa hög kunskap inom ämnesområdet jämställdhet och genusmedicin.
F. Vilka faktorer borgar för hållbarhet/långsiktighet? Visa gärna på goda exempel.
- Ett internt stöd för förvaltningen i frågor som rör jämlikhet finns.
- Checklista för att beakta jämlikhet inför politiska beslut finns.
- Ett första förslag för relevanta jämställdhetsindikatorer finns. Det ger en god grund att arbeta vidare.
- Hur patienten uppfattar vården är en viktig del av jämställd hälso- och sjukvård. Frågor från patientenkäterna följs som indikatorer för ett flertal vårdvalsområden. Idag analyseras patientenkäternas rapporter med fler bakgrundsvariabler än tidigare– kön, ålder, utbildning, modersmål samt geografi. Det ger ökad möjlighet för vårdgivaren att jämföra utfallet ur ett patientperspektiv och det ger beställaren möjlighet att på en övergripande nivå analysera hur och om patienters upplevelse av bemötande, förtroende etc. skiljer sig åt avseende dessa variabler.
