A. Vilket är problemet som ska lösas? Varför?
I rekordårens parker och bostadsområden finns mängder med blandade planteringar med träd och buskar som nu vuxit upp till täta och snåriga miljöer som är mörka och skapar otrygghet på kvällar och nätter för dem som rör sig ute. I planteringarna finns oftast fina träd som vuxit till sig under de gångna 40 åren men även andra utvecklingsbara och värdefulla plantor av buskträd och buskar. Tekniken för att röja denna typ av planteringar och utveckla dem att bli tryggare och miljömässigt mer berikande är outvecklad och det är dyrt att genomföra röjningar.
B. Hur har eller ska verksamheten jämställdhetsintegreras?
Otryggheten i utemiljön i våra bostadsområden och parker är till största delen ett kvinnoproblem. Våra inledande intervjuer som genomfördes innan planteringarna röjdes visade på stora otrygghetsproblem och att rädslan för att gå ut när det är mörkt blir ett handikapp för många kvinnor. Genom att skapa ljusare, genomsiktligare och mer överblickbara miljöer ökar chansen att kvinnor ska kunna röra sig friare ute även i mörker.
C. Vilket tillvägagångssätt/metoder har valts?
Vi har röjt på olika sätt till olika grad av genomsikt och så att planteringarna ska kunna skötas på olika sätt. Vi har samarbetat med forskare från SLU Alnarp som har gjort försöksupplägg, med forskare som arbetar med sociologiska studier och djupintervjuer, för att klargöra vilken effekt olika typer av röjningar får på den upplevda tryggheten.
D. Vilken intern och extern kompetens har använts?
Vår interna projektledare är fastighetschefen Bengt Persson som varit adjungerad professor i Alnarp. Från kommunen har parkintendenten Lars Brobeck medverkat som har det övergripande ansvaret för kommunens alla parker och planteringar. Från Alnarp har en rad olika forskare medverkat som har inriktning på vegetationsutveckling, teknik, ekonomi och sociala frågor. Från entreprenörer har medverkat olika experter på teknik för röjningsarbeten.
E. Vilket tillstånd av jämställdhet har eller ska satsningen resultera i? Effekter och erfarenheter?
Projektet ska visa på tekniker som ska kunna användas i landets bostadsföretag och parkförvaltningar för att genomföra röjningar på ett ekonomiskt och tekniskt bra sätt som ger miljöer som är möjliga och enkla att sköta. Det kommer att ge stora trygghetsvinster på många håll när projektets resultat används av andra. Inom försöksområdet i norra Lund ska röjningarna ge tryggare miljöer som ger de närboende en tryggare närmiljö och som gör att fler kvinnor vågar röra sig ute när det är mörk och också kan göra det med mindre obehag.
F. Vilka faktorer borgar för hållbarhet/långsiktighet? Visa gärna på goda exempel.
Projektets utgångspunkt är att hitta tekniker för röjning och skötsel som ger stabila miljöer som inte bara växer igen efter några år. Samarbetet med forskare och samverkan mellan bostadsföretag och parkförvaltning tillsammans med de entreprenörer vi anlitar för röjningsarbeten och skötsel borgar för att vi får ett bra och välfungerande slutresultat.
