A. Vilket är problemet som ska lösas? Varför?
Ökad jämställdhet i samhällsplaneringen har inte tidigare uppmärksammats och bättre trygghet i vissa mörka och otrivsamma stråk är ett upplevt behov hos främst kvinnor.
B. Hur har eller ska verksamheten jämställdhetsintegreras?
Ett metodmaterial för jämställt samhällsbyggande ska användas i det löpande planeringsarbetet och de erfarenheter som de åtgärdade stråken ger kommer vägleda framtida utformning och skötsel av gång- och cykeltråk.
C. Vilket tillvägagångssätt/metoder har valts?
Projekt 1:
- Plansamråd med allmänheten har granskats ur jämställdhetssynpunkt
- En enkät, ”Var med och utveckla din stad”, gjordes om stadsmiljö, inflytande och trygghet i Sollefteå centrum
- Trygghetsvandringar gjordes med olika befolkningsgrupper
- Några aktuella planer har granskats ur jämställdhetssynpunkt.
- Av detta sammanställs nu ett metodmaterial för ett jämställt samhällsbyggande.
Projekt 2:
Tre gångtunnlat under riksväg 90 har, från att ha varit nerklottrade och mist sin belysning, blivit upprustade. Den som ligger närmast gymnasiet utformades av skolelever och de två övriga utformade av två konstnärliga snickare. Ytterligare en större gångtunnel i stadsparken ska förses med utsmyckning med färg och i trä, med älv- och skogmotiv. Alla tunnlar får ny belysning och röjs för bättre sikt.
I stadsparken, som ligger centralt och är ett nav i gång- och cykeltrafik, har man röjt bland buskagen för att ge bättre sikt och överblick.
D. Vilken intern och extern kompetens har använts?
I vår arbetsgrupp ingår, förutom kontaktpersonerna Gunilla Rudehill, kommunarkitekt och Matti Heino, fysisk planerare, kommunens genuspedagog Ulrika Auno och en projektanställd kulturanalytiker, Johanna Engström.
Arbetsgruppens referensgrupp har varit kontorets Centrumgrupp som kontinuerligt arbetar med att genomföra de program för trevligare centrum som upprättats för dels Sollefteå dels våra fyra större tätorter. Här finns personer från avdelningarna: plan & bygg, mark & trafik och produktion, med parkförvaltning och drift- och skötselfrågor.
Samråd har hafts med ett nätverk bland kvinnliga företagare, Lokalt resurscentrum.
Snickarna Phil Alton och Ola Frisk har utformat tre gångtunnlar. Elevprojektet med grafittimålning är ännu inte avslutat.
E. Vilket tillstånd av jämställdhet har eller ska satsningen resultera i? Effekter och erfarenheter?
För Centrumgruppen, som än så länge varit fokusgrupp, har projektet med Trygg kommun - jämställd samhällsplanering fram för allt gett ett perspektiv på att jämställdhetsarbete och genusvetenskap är komplext. Målet, ett jämställt samhälle, förändras ständigt i samspel med samhällsutvecklingen. Därmed bör också våra kunskaper och arbetssätt förändras. Denna medvetenhet om att vi formas av egna och samhällets normer är viktig och att vi därför måste vara lyhörda för nya kunskaper och arbetssätt. Avsikten är att metodmaterialet för ett jämställt samhällsbyggande ska presenteras för övriga förvaltningen och samhällsbyggnadsnämnden. De reflektionsfrågor som följer varje avsnitt i materialet ska hålla en diskussion levande inför dels löpande arbetsuppgifter dels vid utarbetande av planer för större projekt.
Vad gäller projekt 2, Trygga stråk, är den ökade tryggheten direkt avläsbar så länge som belysning, trivsamma och vackra gångtunnlar och väl röjda stråk med bra överblick sköts väl.
F. Vilka faktorer borgar för hållbarhet/långsiktighet? Visa gärna på goda exempel.
Vi som arbetar med centrumfrågor har lärt oss en del under denna resa och även blivit ödmjuka inför vårt eget behov av att uppmärksamma och lära oss mer om vad som formar en jämställd planering.
