A. Vilket är problemet som ska lösas? Varför?
Sandviken har en vision om jämlikhet och trygghet. Sandvikens stadspark är en dåligt utnyttjad resurs. Det har visat sig att framför allt kvinnor känner sig otrygga i parken och undviker den när det är mörkt. Projektets mål är att göra parken mer tillgänglig för främst kvinnor genom att minska den upplevda otryggheten. Den upplevda otryggheten har sin grund i att det är mörkt och folktomt i parken. Trygghet har också ett folkhälsoperspektiv och det är viktigt att uppmuntra till fysisk aktivitet genom exempelvis vår fina park.
B. Hur har eller ska verksamheten jämställdhetsintegreras?
Projektet är ett steg på vägen till ett långsiktigt och hållbart samhälle som strategin för jämställdhetsintegrering ska leda till. Jämställdhetsfrågorna kan appliceras på folkhälsa, integration, miljö (minskat bilanvändande), tillgänglighet och andra sociala aspekter. Genom Region Gävleborg har två personer inom bygg- och miljöförvaltningen utbildats till jämställdhetsstrateger
och kommunen har valt att särskilt applicera det kunnandet på det pågående arbetet med översiktsplan. Genom stadsparksprojektet har vi alltså ett mycket bra utgångsläge vad gäller erfarenheter i tillvägagångssätt och vetskap om människors engagemang i frågan, som vi kan applicera på översiktsplanearbetet.
C. Vilket tillvägagångssätt/metoder har valts?
Projektbeskrivningen som gjordes inför ansökan har följts med smärre justeringar. Via annonser, kommunens hemsida och pressmeddelanden har vi bjudit in och informerat om de trygghetsvandringar som ägt rum, provbelysning och allmän information på Stora Träffen. Information har även skett på kommunfullmäktigesammanträde, nämndssammanträden, via
flygblad, utskick och direkta kontakter med organisationer och polis, civilförsvar med flera. Vi har arbetat i projektform och haft ett antal möten i olika konstellationer. En studieresa till Alingsås, ”Light in Alingsås” har gjorts.
Projektets mål har varit att vid sidan om den kunskapshöjande delen genomföra konkreta åtgärder. Vi hade önskat göra mycket mer men pengarna räckte till att belysa ett gångstråk med ändamålsenlig belysning, en lekplats, en gångtunnel och en entré till parken. Viss röjning har även gjorts. En tung del som vi inte riktigt räknat med blev upphandling av konsult och entreprenör som tagit mycket mer tid än beräknat.
D. Vilken intern och extern kompetens har använts?
Intern kompetens inom kommunen, dvs projektgruppen: brottsförebyggare, landskaps- och planarkitekt, stadsarkitekt, exploateringsingenjör (spec lekplatser), gatuchef, folkhälsoförebyggare, miljösamordnare, parkförvaltare, elingenjör, politiker, föreningssamordnare.
Utom projektgruppen men inom kommunen: ungdomsgårdar, upphandlare, parkarbetare, ekonom.
Extern kompetens: Konsult belysning (Ramböll), entreprenör genomförande (Midroc), polis, räddningstjänst, civilförsvar.
Vi har också samlat kunskap via nätet, böcker, andra kommuner som genomfört liknande projekt, höjt kunskapen genom studieresa och seminarium.
E. Vilket tillstånd av jämställdhet har eller ska satsningen resultera i? Effekter och erfarenheter?
Genom att parken blir ljusare och vackrare lockar den fler människor att röra sig i där. Fler människor och bättre belysning ökar tryggheten för alla. Lekplatsen har fått en riktigt bra belysning som kan bidra till att föräldrar och barn väljer att vistas där under den mörka tiden av dygnet och året.
F. Vilka faktorer borgar för hållbarhet/långsiktighet? Visa gärna på goda exempel.
Vår avslutning av projektet den 26 oktober fick ett genomslag över förväntan med minst 150 närvarande. SVT lokalredaktion gjorde ett långt reportage, lokalradio och tidningar uppmärksammade händelsen. Det stora intresset från allmänheten visar att detta är mycket angelägna frågor för alla. Projektet manar till uppföljning och det ställer krav på våra politiker att fullfölja kommunens vision om jämlikhet och trygghet. Jämställdhetsfrågorna kommer dessutom, som tidigare nämnts att vara centrala i kommunens översiktsplan.
