A. Vilket är problemet som ska lösas? Varför?
Området för trygghetsvandringen våren 2009 valdes utifrån en kartläggning av polisens trygghetsmätningar och brottstatistik. Trygghetsmätningarna visade att den upplevda otryggheten var betydligt högre i denna del av kommunen, i jämförelse med andra områden i Ronneby samt att den var den högsta i hela Blekinge. Kvinnor bosatta i området angav i högre utsträckning än männen en upplevd otrygghet.
B. Hur har eller ska verksamheten jämställdhetsintegreras?
Genom att ta tillvara på hur olika befolkningsgrupper, såsom män och kvinnor, uppfattar sin närmiljö ur en trygghets- och säkerhetsperspektiv. Det är en viktig aspekt genom hela processen, från kartläggning och prioriteringar till utförande av åtgärder.
C. Vilket tillvägagångssätt/metoder har valts?
En trygghetsvandring har genomförts för att kartlägga hur män och kvinnor uppfattar sin närmiljö. Både den fysiska och sociala miljön har undersökts utifrån ett trygghetsskapande och brottsförebyggande perspektiv. Vandringen genomförs en gång i dagsljus och en gång i mörker för att upptäcka olika företeelser och skillnader.
D. Vilken intern och extern kompetens har använts?
Under trygghetsvandringen medverkade personer som har goda kunskaper i samhällsplanering, trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete; representanter från Lokala brottsförebyggande rådet, Polisen, Parkenheten, Gatuenheten, Skolan, Ronnebyhus AB samt boende i området. I samverkan har dessa aktörer gett förslag till åtgärder som ska leda till en ökad trygghet och säkerhet i området.
E. Vilket tillstånd av jämställdhet har eller ska satsningen resultera i? Effekter och erfarenheter?
Utifrån de förslag på åtgärder som framkommit har belysningsåtgärder genomförts samt ett gångstråk iordningställts i en park. Förhoppningen är att åtgärderna kommer att öka rörelsefriheten och känslan av trygghet för både kvinnor och män i området. Bristande belysning är dock ofta något som påverkar kvinnors rörelsefrihet i större utsträckning än mäns. Kvinnor utarbetar oftare än män strategier för sin egen trygghet, såsom att undvika mörka passager på hemvägen. Trygghetsvandringen syftar till att minska behovet av dessa strategier och förhoppningen är att tryggheten i närmiljön ska öka.
F. Vilka faktorer borgar för hållbarhet/långsiktighet? Visa gärna på goda exempel.
Genom att åtgärderna är bestående är förhoppningarna att dessa ska leda till att andel kvinnor och män som avstår från att gå ut ensamma på grund av rädsla eller oro minskar både på kort och lång sikt.
Ur ett trygghetsperspektiv är det även betydelsefullt att frekvent genomföra åtgärder som är av underhållskaraktär, såsom gallring och beskäring av växtlighet. Detta sker inom kommunens ordinarie verksamhet.
