A. Vilket är problemet som ska lösas? Varför?
Problemet är att vissa platser upplevs som otrygga av de boende. Dessa platser ska pekas ut av de boende och analyseras för att komma fram till var åtgärder behövs och vilken typ av åtgärd det rör sig om för att göra bostadsområdet tryggare.
B. Hur har eller ska verksamheten jämställdhetsintegreras?
Genom att otrygga platser kartläggs och analyseras.
Projektet bjöd in deltagare med jämn fördelning mellan kvinnor och män i olika åldersgrupper. Inom denna grupp synliggjordes likheter/skillnader i hur kvinnor respektive män upplever Prästslätten trygghetsmässigt. Det blev därmed lättare att förutse vem eller vilka som blir tryggare av olika åtgärder och det gick att genomföra en grundligare planering av åtgärderna utifrån ett jämställdhetsperspektiv.
C. Vilket tillvägagångssätt/metoder har valts?
En av Tyréns AB formulerad metod valdes. Den upplevda otryggheten bland de boende på Prästslätten, Brf. Karlshamnshus 11, kartlades med hjälp av GIS (GeografiskaInformationsSystem) och analyserades. Kartmaterialet visar var de otrygga platserna finns, hur stark otrygghetskänslan är på markerad plats, vem som upplever otrygghet (kön, ålder) samt hur otrygghetsupplevelserna skiftar med tidpunkt på dygnet. En gemensam workshop redde ut frågeställningarna.
D. Vilken intern och extern kompetens har använts?
Riksbyggens trädgårdsprojektör Charlotta Bencker (intern kompetens) har tillsammans med arkitekt Susanne Klint och planarkitekt Eleonor Sunesson från Tyréns AB (extern kompetens) genomfört trygghetsprojektet tillsammans med boende från Brf. Karlshamnshus 11.
E. Vilket tillstånd av jämställdhet har eller ska satsningen resultera i? Effekter och erfarenheter?
Satsningen har landat i en djupare förståelse för hur tryggheten ser ut för kvinnor och män i området. Erfarenheter som projektet givit är att män (i detta fallet) har svårare att relatera till otrygghet – att de är ovana att tänka i sådana banor. Kartanalysen visar på att studiens kvinnor upplever mest otrygghet och känner störst obehag på sina markerade platser. När resultatet sorteras både på ålderskategori och kön visar studien däremot att yngre män är de som markerat flest platser som otrygga på Prästslätten. Män markerade i större utsträckning parkeringsplatser, medan kvinnor oftast markerade gång- och cykelstråk som otrygga.
F. Vilka faktorer borgar för hållbarhet/långsiktighet? Visa gärna på goda exempel.
Lyhördhet är en viktig faktor för hållbar trygghetsplanering. Utgå alltid från brukarens verklighet och bjud in deltagargrupper med så stor spridning som möjligt avseende ålder, kön, etnicitet etc. Få deltagarna att samarbeta för att lösa/fundera kring formulerade frågeställningar. I bästa fall ökar områdets sammanhållning, nya kontakter knyts och kreativa lösningar föds.
