A. Vilket är problemet som ska lösas? Varför?
Statistik från Patientnämnden visar att fler kvinnor än män klagar på vården och att de också klagar på olika saker. Tyder detta på ett ojämställt bemötande inom vården?
B. Hur har eller ska verksamheten jämställdhetsintegreras?
I det här delprojektet har vi undersökt varför statistiken ser ut som den gör och vad som kan göras åt det. Klagomålen har studerats ur jämställdhets- och genusperspektiv, och en dialog kommer att tas upp med Patientnämnden och berörda verksamheter. Patientnämnden ska bland annat förbättra kontakten mellan patient och personal samt utreda missnöje med vården.
C. Vilket tillvägagångssätt/metoder har valts?
Föreliggande undersökning fokuserar på patienters klagomål gällande bemötande till patientnämnden. Det material som har studerats är de sammanfattande beskrivningar av klagomålen som inkommit samt de skriftliga klagomål i form av brev och berättelser som inkommit under 2009. Både klagomål från män och kvinnor har undersökts.
D. Vilken intern och extern kompetens har använts?
Marianne A. Johansson och Magnus Åberg, Genusvetenskapliga Institutionen vid Karlstads Universitet.
E. Vilket tillstånd av jämställdhet har eller ska satsningen resultera i? Effekter och erfarenheter?
Syftet med utvecklingsarbetet är att identifiera behov av eventuellt nya rutiner kring förhållningssätt och bemötande och att öka medvetenheten hos personal kring hur man bemöter män och kvinnor i sin verksamhet. Det vidare målet är att antalet klagomål till patientnämnden i Värmland som berör bemötande ska minska. Eftersom flertalet klagomål kring bemötande kommer från kvinnor bör antalet klagomål från kvinnor minska i större omfattning.
F. Vilka faktorer borgar för hållbarhet/långsiktighet? Visa gärna på goda exempel.
Patientnämnden har i praktiken stor betydelse för att patienters rättigheter ska kunna uppfyllas.
