A. Vilket är problemet som ska lösas? Varför?
Kvinnor har lägre sysselsättningsgrad än män, lägre inkomster än män för likvärdigt arbete och är underrepresenterade bland chefer och expertbefattningar. Kvinnor har också betydligt högre ohälsotal än män. På grund av traditioner och normer utnyttjar inte kvinnor den geografiskt stora arbetsmarknaden i samma utsträckning som män, vilket begränsar deras karriärmöjligheter. Det är stora skillnader i utbildningsval mellan flickor och pojkar.
Dessa skillnader mellan kvinnor och män har oönskade effekter i vårt samhälle: det begränsar rekryteringsmöjligheterna för privat och offentligt näringsliv, det begränsar mångfald i kultur och fritid och begränsar kvinnor och mäns möjligheter att fritt forma sina liv.
Ett viktigt område som Regionförbundet arbetar med tillsammans med kommunerna och landstinget, är att bryta de könsbundna valen av utbildning. De könsbundna utbildningsvalen är en viktig orsak till att kvinnor och män har olika villkor på arbetsmarknaden. Därför finns behov av en särskild satsning för att utveckla och förändra studie- och yrkesvägledningen i regionen med syftet att utveckla ett mer medvetet arbetssätt som minskar begränsningarna i flickors och pojkars utbildnings- och yrkesval.
B. Hur har eller ska verksamheten jämställdhetsintegreras?
Studie- och yrkesvägledningen, utbildningschefer och utbildningspolitiker i regionen har arbetat med att jämställdhetsintegrera det övergripande regionala styrdokumentet för utbildningsverksamheten. Kommunerna och landstinget har beslutat om ett jämställdhetsintegrerat samverkansavtal för gymnasieskolan. Samverkansavtalet innehåller en tydlig skrivning om att genusperspektivet ska beaktas i utbud och genomförande av all gymnasieutbildning, att studie- och yrkesvägledningen ska vara genusmedveten för att motverka traditionsbundna val samt krav på årlig uppföljning av flickor och pojkars val, lokalisering, dimensionering och ekonomiska insatser för pojkar respektive flickor.
C. Vilket tillvägagångssätt/metoder har valts?
Styrdokumentet har formats genom ett processintriktat förankrings- och utvecklingsarbete tillsammans med verksamhetsnära utbildningsinsatser. Regionförbundets olika arbetsgrupper SYV-nätverket, utbildningschefsgruppen och utbildningspolitiker i regionen har deltagit.
D. Vilken intern och extern kompetens har använts?
Utvecklingsarbetet har drivits inom ramen för ordinarie verksamhet vilket har inneburit att samordningsansvarig för studie- och yrkesvägledningen tillsammans med kollegor, deltagit i utbildningar och i process- och förankringsarbete. Externa konsulter har varit processtöd och hållit i jämställdhetsutbildningarna.
E. Vilket tillstånd av jämställdhet har eller ska satsningen resultera i? Effekter och erfarenheter?
Förväntade effekter på sikt är att en kontinuerlig uppföljning leder till en mer utvecklad och förändrad studie- och yrkesvägledning som har ett medvetet arbetssätt för att minska begränsningar i flickors och pojkars utbildnings- och yrkesval. När utbildnings- och yrkesval blir mindre könsbundna får kvinnor och män mer lika villkor på arbetsmarknaden.
F. Vilka faktorer borgar för hållbarhet/långsiktighet? Visa gärna på goda exempel.
Ledningens tydlighet och dess fokus på jämställdhetsintegrering av styrdokument med återkommande uppföljningskrav. Det som inte tydligt efterfrågas försvinner lätt i det dagliga arbetet. Verksamhetsnära utbildningsinsatser, diskussioner och konkreta verktyg så att det blir intressant för deltagarna som ska föra arbetet vidare.
