A. Vilket är problemet som ska lösas? Varför?
Det övergripande problemet är den ojämställda vård och medborgarservice som bland annat beskrivs i kunskapsöversikten (O)jämställdhet i hälsa och vård. Regionalt är problemen kopplade till ett styrsystem som inte är jämställdhetsintegrerat. Vidare finns ett begränsat underlag på kartlagd verksamhet med analys ur ett genusperspektiv. En sammanställning av samtliga indikatorer inom Öppna jämförelser visar att det förekommer skillnader, sannolikt omotiverade, inom ett antal indikatorer, men fördjupad analys krävs. Ohälsotalet för kvinnor och män är 51 respektive 35 (jan 2009) och fler kvinnor än män anmäler brister i bemötande till Patientsäkerhetsrådet. Ett problem har också varit bristande kompetens inom ämnet på ledningsnivå.
Dessa problem ska lösas för att säkerställa att politiker, divisionsledningar och nyckelpersoner inom landstingsdirektörens stab tillgodogör sig den kompetensutveckling som behövs för att jämställdhetintegrera landstingets verksamheter på ett hållbart sätt inom ordinarie förbättrings- och utvecklingsarbete, bland annat genom utveckling av initialt tio stycken jämställda standardvårdplaner och en förbättring av styrsystemet, sett ur ett jämställdhetsperspektiv.
B. Hur har eller ska verksamheten jämställdhetsintegreras?
Initialt har landstingsplanen, som är det övergripande styrdokumentet, granskats och ändrats utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Resultatet är tydligare skrivningar och ökade krav på mål och könsuppdelade mått. Som nästa led i styrningen genomgår divisionsplanerna under hösten 2010 en likadan förbättring, och 2011 står verksamhetsplaner och enhetsplaner på tur. Därefter är hela styrningskedjan jämställdhetsintegrerad. En metod med en checklista är framtagen för att jämställdhetssäkra beslut och styrning. Utöver detta är tio jämställda och evidensbaserade standardvårdplaner under slutarbete och förväntas vara i bruk under 2011. Befintliga metoder och framtagna checklistor är genomgångna under utbildningsinsatsen för ledningen i landstinget.
C. Vilket tillvägagångssätt/metoder har valts?
I första hand har projektet arbetat med metoderna 3R (Gertrud Åström) och Tre Frågor (Ann-Katrine Roth). Ett ”visitkort” med fem checkpunkter för att säkerställa jämställdhetsperspektivet i beslut och styrning är framtaget. Dessa tre metoder har prövats och använts både under utbildningsinsatsen och i arbetet med förändringen av styrningssystemet. En webbportal har också skapats med fakta, dokumentation, Power point-presentationer, föreläsningar m.m. Information har även spridits genom den interna Landstingstidningen och en Ditt landsting-annons. Befolkningen har även nåtts genom massmedia; lokala tidningar, nyheter och radio.
D. Vilken intern och extern kompetens har använts?
Internt har en projektgrupp bestående av tre projektledare använts; en för utbildningsdelen, en för styrsystemet och en för standardvårdplanerna. Projektledarna har haft kompetens inom såväl styrning och ledning, klinisk verksamhet som genusvetenskap och projektledning. I projektgruppen har en kommunikatör på halvtid arbetat för intern och extern spridning. Två utvärderare/följeforskare, en intern och en extern, har följt projektet, vilket lett till kontinuerlig kvalitetshöjning då utvärderarna kunnat peka ut hot och möjligheter under projektets gång. Styrgruppen har bestått av tre divisionschefer, två stabschefer och en utvecklingsstrateg, tillika programansvarig för Program för Hållbar Jämställdhet. Ordförande har varit chefs- och stabssamordnare för hälso- och sjukvårdsenheten i landstingsdirektörens stab.
Till projektet har även knutits fem externa konsulter. Eva Amundsdotter och Sören Holm har anlitats som utbildningskonsulter för politikerna. Ann-Katrin Roth har anlitats som utbildningskonsult för samliga divisioner, förutom kultur och utbildning. Gertrud Åström har anlitats som utbildningskonsult för division Kultur och Utbildning samt för nyckelpersoner inom landstingsdirektörens stab. Vidare har Gertrud Åström och Marianne Olsson anlitats som handledare för projektledning.
E. Vilket tillstånd av jämställdhet har eller ska satsningen resultera i? Effekter och erfarenheter?
NLLJämt ska bland annat resultera i att landstingets styrdokument är anpassade för att främja jämställdhetsintegrerade verksamheter. Det arbetet är gjort i den övergripande styrningen genom revidering av landstingsplan och divisionsplan. Målet med arbetet med standardvårdplaner var att få fram fem planer inom fem olika vårdprocesser. Detta är gjort och effekten har skapat ökad efterfrågan av jämställda standardvårdplaner och fem nya processer är redan igång. Flertalet önskar starta. Utbildningarna ska resultera i att mer än 75 procent av deltagarna anser sig ha tillräckliga verktyg för att, utifrån sitt uppdrag, föra in ett jämställdhetsperspektiv i den egna verksamheten. Utvärderingarna visar att målet har uppnåtts. Vidare ska arbetet spridas intern och externt.
F. Vilka faktorer borgar för hållbarhet/långsiktighet?
Faktorer som säkerställer hållbar jämställdhet är i första hand ett jämställdhetsintegrerat styrsystem. Verktyg och kunskap för hur arbetet med att jämställdhetintegrera landstingets verksamheter måste finnas både inom landstingsdirektörens stab och i divisionerna. Detta har utbildningen säkerställt. Standardvårdplanerna är ett sätt att säkerställa att vård ges utifrån en diagnos eller en process oavsett kön, och inte utifrån en ”subjektiv” bedömning av en kvinna/män.
