StartsidaMotala kommun (1)

Motala kommun: Kanalparken (Boverket)

 

Arbetsnamn

Kanalparken
 
 

Ansvarig organisation resp. ev. samarbetspartners

Motala kommun
 
 

Fokusområde

Annat
 
 

Län

Östergötlands
 
 

Sektor

Offentlig sektor
 
 

Verksamhetsområde/bransch

Byggverksamhet
 
 

När genomfördes satsningen

September 2010 – november 2010
 
 

Kontaktpersoner

Caroline Gyllemark, landskapsarkitekt
0141-225067
caroline.gyllemark@motala.se

Marie Kristoffersson, enhetschef  Park- och naturenheten
0141-225462
marie.kristoffersson@motala.se

 

A. Vilket är problemet som ska lösas? Varför?

Innan projektet påbörjades kändes Kanalparken, som ligger väldigt centralt i Motala, mörk, sliten och ej omhändertagen. Gång- och cykelstråket genom parken är en del av ett större nätverk av gång- och cykelvägar i tätorten. På grund av att parken i stort sett saknade belysning och hade många skymmande buskar och träd och på grund av dess dåliga skick överlag upplevdes parken mycket otrygg framförallt kvällstid när det var mörkt.

Detta framkom tydligt under den trygghetsvandring som genomfördes hösten 2009. Där kvinnor, polis, tjänstemän och politiker från kommunen deltog. Målet med projektet blev att få fler människor at våga och vilja röra sig genom parken och därför blev utmaningen att göra den tryggare.

B. Hur har eller ska verksamheten jämställdhetsintegreras?

I det här projektet har det genomförts en trygghetsvandring där kvinnornas synpunkter varit utgångspunkten när vi sedan har planerat förändringarna i parken. Sedan har det genomförts ytterligare en trygghetsvandring efter genomförda åtgärder (hösten 2010) som visat att vårt arbete med att förändra parken har gett mycket gott resultat. Kvinnorna känner sig tryggare. Inom vår gröna verksamhet tar vi tillvara på de erfarenheter som vi fått med oss i detta projekt och för in dem som en viktig grundförutsättning i kommande förändringar av den offentliga miljön. Det vill säga att alla människor har rätt att känna sig trygga i våra offentliga miljöer och det bör vara målsättningen i allt vi gör.

C. Vilket tillvägagångssätt/metoder har valts?

Åtgärderna har framförallt fokuserat på fysiska ingrepp. Ritningar har tagits fram innan arbetet i parken påbörjades. 
Åtgärderna är bl.a.

  • Ny belysning har tillkommit både allmän ljus och effektbelysning längs med huvudstråken i parken.
  • Gallring och borttagning av buskskiket.
  • Uppstamning av träd för att öka sikten och göra parken ljusare.
  • Sträckningar på gång- och cykelvägen har delvis dragits om för att göra den mer tillgänglig och lätt orienterad.
  • Ny beläggning på gång- och cykelstråket.
  • Nya planteringar intill en tunnelmynning, där även slänterna har schaktats ner för att göra upplevelsen mer behaglig.
  • Nya sittplatser utmed kanalen.
     

Vid sidan om de fysiska förändringarna har nyheter om projektet lagts ut på kommunens hemsida. Även lokaltidningar har skrivit om projektet.

D. Vilken intern och extern kompetens har använts?

Internt: Landskapsarkitekt, driftsingenjör och projektör gautenheten, stadsarkitekt, ekolog och produktionsenheten (kommunens utförare).

Externt: Ljusdesigner, trädgårdsmästare som ritat planteringarna och arborister.

E. Vilket tillstånd av jämställdhet har eller ska satsningen resultera i? Effekter och erfarenheter?

Meningen med projektet är alla, med fokus på kvinnor, som rör sig i parken ska känna sig tryggare och vilja vistas där. När fler vill röra sig i parken blir platsen tryggare. Parken har efter genomförda förändringar fler människor som rör sig i parken även kvällstid när det är mörkt. Tillfrågade kvinnor tycker att platsen har blivit tryggare. Delvis har den nya belysningen gjort sitt, men även parkens nya utsmyckningar med nya planteringar och bänkar. En annan viktig åtgärd är gallringen av buskar och att träden har stammats upp för att öka sikten i parken.

F. Vilka faktorer borgar för hållbarhet/långsiktighet? Visa gärna på goda exempel.

Som nämnt ovan är det att vi har satsat på åtgärder som håller över tiden. Ny belysning både allmänljus och effektbelysning, nya tydligare stråk i parken, borttagna buskage, nya vackra planteringar och att orienterbarheten i parken har blivit mycket bättre. Det gör att parken upplevs mer omhändertagen och tryggare. Vilket i sin tur lockar fler människor till parken. En annan faktor är att många olika kompetenser har varit inblandade i projektet, vilket gör att det har bred förankring internt. Även externt har arbetet i parken fått uppmärksamhet både genom tidningsartiklar och information på kommunens hemsida. Genom detta har vi fått större förståelse från våra kommuninvånare. Erfarenheterna av tillvägagångssätt och resultat kommer att tas med i det av kommunen fortsatta arbete att göra den offentliga miljön tryggare och vackrare, däribland kommunens stadsmiljöprogram.