A. Vilket är problemet som ska lösas? Varför?
Vi ställer olika krav och har olika förväntningar på flickor och pojkar. Detta innebär ett ojämställt bemötande som bland annat resulterar i att barn och ungdomars värld begränsas på ett onödigt och orättvist sätt.
Ett ojämställt samhälle upprätthålls bland annat genom ojämställt bemötande. På samma sätt kan jämställt bemötande i våra verksamheter bidra till att skapa ett mer jämställt samhälle.
B. Hur har eller ska verksamheten jämställdhetsintegreras?
Genom att ge verktyg till medarbetare på alla nivåer att främja ett jämställt bemötande, samt att integrera jämställdhet i alla verksamhetsmål.
Årets satsning på jämställt bemötande är stadens första övergripande arbete för att jämställdhetsintegrera verksamheterna. Ett viktigt första steg har därför varit att höja kunskapsnivån kring vad jämställdhetsintegrering innebär och skapa en gemensam plattform att arbeta utifrån.
C. Vilket tillvägagångssätt/metoder har valts?
Eftersom kunskapshöjning varit centralt för våra mål har utbildning varit vår främsta metod. För att kunna omsätta kunskapen i praktiken har utbildningarna utformats så konkret som möjligt. Sammanlagt har 500 personer deltagit i utbildningar under året, utbildningar som varit anpassade till just deras roll i jämställdhetsarbetet. Metoderna har varit förläsningar, interaktiv teater och workshops. Stor vikt har lagts vid att jämställdhetsintegrera mål och att göra resultaten av jämställdhetsarbetet mätbara.
En annan aktivitet är handledning där vi jobbat för att stödja processen i genomförandet av verksamhetsförbättringar. Här, och även i utbildningarna till viss del, har vi haft en intersektionell utgångspunkt och förutom kön även tagit upp andra diskrimineringsgrunder.
Vi har börjat med cheferna – därefter medarbetare och politiker. Förvaltningscheferna för de fem deltagande förvaltningarna har medverkat från början till slut och fungerar som broar mellan de olika grupperna. De har nu ansvaret att driva processen vidare genom att efterfråga resultat och verksamhetsförbättringar.
D. Vilken intern och extern kompetens har använts?
- En projektledare har anställts för att driva processen.
- En styrgrupp bestående av förvaltningschefer från samtliga fem deltagande förvaltningar.
- En referensgrupp bestående av nyckelpersoner från samtliga fem deltagande förvaltningar.
- Externa utbildare: Perspektivbyrån, Vardagens Dramatik, Marianne Olsson, JämKomp, Gertrud Åström, Jämställt.se
E. Vilket tillstånd av jämställdhet har eller ska satsningen resultera i? Effekter och erfarenheter?
Den övergripande förändring som åstadkommits under årets gång är att kunskapsnivån om jämställdhet höjts och att processen att skapa jämställdhetsintegrerade verksamhetsmål har påbörjats. Att kunskapen har ökat gör att vi nu har en helt annan situation att arbeta vidare med jämställdhetsintegrering på alla nivåer.
Samtalet om jämställdhet har förändrats på två viktiga sätt. Dels har det gått från att handla om personalfrågor till att börja handla om verksamhetens kvalitet. Dels är det nu fler som deltar i samtalet och tar initiativ till att testa nya åtgärder, tidigare var det endast några få som drog i jämställdhetsarbetet. Det konkreta i utbildningarna har gjort att medarbetarna tar sig an sin del i jämställdhetsarbetet istället för att hänvisa problemen till någon annan. Detta är en förändrad inställning vi framför allt ser hos politikerna. Från att de inte alls ville delta tycker de nu att dessa frågor är prioriterade och dessutom måste ännu högre upp i organisationen, till kommunfullmäktige.
Den ökade kunskapen har lett till en större förståelse av vikten av varför könsuppdelad statistik är avgörande för vårt jämställdhetsarbete. Gymnasiets brukarundersökning är ett exempel på statistik som från och med 2011 blir könsuppdelad. Ett annat exempel är att förvaltningschefer nu efterfrågar könsuppdelad rapportering från verksamheterna.
I fritidsgårdarna har vi tagit fasta på målsättningen att personalen ska fungera som motvikter till könstereotypa förväntningar. En checklista som fylls i varje kväll synliggör vem som gör vad och det är ett verktyg för att upptäcka vad kvinnor och män gör och i arbetslaget och reflektera kring det. För att alla fritidsledare ska kunna göra alla arbetsuppgifter har utbildning i teknik genomförts och tydliga manualer till alla apparater skrivits.
I förskolan har vi arbetat specifikt mot målet att pojkar och flickor ska få möjlighet att både lära sig hjälpa sina kompisar och att ta emot hjälp. Åtgärder för att nå detta är att i alltid i första hand be en pojke att hjälpa till om något annat barn behöver hjälp, samt att upprätta scheman för en del ”hjälpa till”-åtgärder, såsom återvinning. En annan åtgärd som genomförts i förskolan är att i största möjliga mån bara ställa ja- och nej-frågor i de fall när det faktiskt är okej att svara både ja och nej. Vidare vill personalen vara extra uppmärksamma på att acceptera flickors nej och eventuellt ibland försöka övertala pojkarna lite mer.
F. Vilka faktorer borgar för hållbarhet/långsiktighet? Visa gärna på goda exempel.
Engagerad och tydlig ledning har varit vår allra viktigaste styrka. Att förvaltningschefer utgjort styrgruppen för projektet har gett arbetet legitimitet och prioritet hos övriga medarbetare.
Utbildningarna som hållits under året har varit på rätt nivå och anpassade till förkunskapen i staden. Att utbildningarna varit konkret inriktade på varje medarbetares roll i jämställdhetsarbetet har medfört en positiv stämning.
Något som fungerat bra är hur information om utbildningarna spridits "av sig själv" i organisationen på ett positivt sätt. Cheferna som var först ut spred information och skapade intresse hos medarbetare som i sin tur gjorde politikerna nyfikna på jämställdhetsarbetet.
På en av stadens fritidsgårdar finns en grupp ungdomar som är särskilt intresserade av genusfrågor och de har skapat en checklista kallad Genusronden. Med den som verktyg har de kartlagt gården ur jämställdhetssynpunkt och deras iakttagelser och synpunkter har varit en drivande faktor i jämställdhetsarbetet. Genom deras engagemang har vi sett stora vinster i att bjuda in medborgare i arbetet.
