A. Vilket är problemet som ska lösas? Varför?
Problemet handlar om en kunskapsbrist inom mångfalds- och jämställdhetsområdet. Förstudien till projektet pekar på ett stort utbildningsbehov inom mångfaldsområdet i Östra Mellansverige. Dessutom visar flera forskningsrapporter på en generellt låg kunskapsnivå vad gäller mångfaldsfrågor i landet.
B. Hur har eller ska verksamheten jämställdhetsintegreras?
Genom deltagande i olika jämställdhets- och mångfaldsutbildningar ska ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv integreras i de deltagande verksamheterna.
C. Vilket tillvägagångssätt/metoder har valts?
Vi driver flera former av utbildningar.
I processledarutbildningen, som ger 7,5 högskolepoäng, utbildas processledare i grundläggande kunskaper om förändringsarbete med fokus på mångfald och jämställdhet. Deltagarna ges möjlighet att utifrån sin egen verksamhet och vardag reflektera kring frågor om ledarens roll i processorienterat arbete mot en mer jämlik verksamhet. Deltagarna skall även utveckla förtrogenhet med ett förbättringsarbetes olika faser och dess förlopp i skilda typer av verksamheter. Därutöver behandlas i kursen flera av de nu aktuella metoder, tekniker och standarder för organisationsutveckling och jämlikhetsarbete.
I tio olika forskningscirklar bedriver vi en interaktiv kunskapsutveckling kring jämställdhets- och mångfaldsfrågor tillsammans med tio forskare (forskningscirkelledare) och drygt 70 deltagare i Sörmland, Västmanland samt i Örebro län. En av de bärande tankarna med forskningscirklarna är att arbetet ska leda fram till ökad kunskap hos deltagarna som hjälper till att utveckla och förändra verksamheten. Arbetet utgår från deltagarnas vardag, frågor och dilemman. Tillsammans och i dialog med forskaren söker deltagarna fördjupande kunskap kring dessa frågor. Detta gör att det finns möjlighet att deltagarna och cirkelledaren upptäcker kunskapsluckor på jämställdhets- och mångfaldsområdet. Det betyder att arbetet i forskningscirkeln även kan initiera viktiga forskningsfrågor.
Dessutom driver vi ytterligare en utbildningssatsning i en av de deltagande kommunerna, Flens kommun. Där utbildar vi hela ledningen (ca 60 chefer) i frågor rörande jämställdhet och mångfaldsintegrering.
Under våren och hösten 2010 kommer vi att ha en öppen föreläsningsserie på Mälardalens högskola med fokus på jämställdhets- och mångfaldsfrågor.
D. Vilken intern och extern kompetens har använts?
Den interna kompetensen består av de forskare på Mälardalens högskola, med kompetensen inom genus- och mångfaldsområdet, som knutits till projektet som ledare för forskningscirklarna. Vi har dessutom en forskare knutet till projektet som ska utvärdera processledarutbildningen som en del av sin licentiatavhandling.
I föreläsningsserien kommer vi att engagera en rad olika personer, verksamma utanför högskolan och med kompetens inom jämställdhet och mångfald.
E. Vilket tillstånd av jämställdhet har eller ska satsningen resultera i? Effekter och erfarenheter?
Vi har inga kvantitativa mål. Processledarutbildningens mål är att deltagarna ska lära sig att driva ett strategiskt utvecklingsarbete. Utbildningen ska hjälpa deltagarna att ta fram nya planer, ny styrning eller en ny målbild som leder till en långsiktig utveckling.
F. Vilka faktorer borgar för hållbarhet/långsiktighet? Visa gärna på goda exempel.
De deltagandes kunskapsutveckling kring jämställdhet och mångfald sker med utgångspunkt i deras egen vardag och deras egen verksamhet. Genom att vi arbetar med flera typer av utbildningsinsatser som har karaktären av dels ett top-down perspektiv (processledarutbildningen) och dels ett bottom-up perspektiv ser vi goda möjligheter för ett långsiktigt och hållbart förändringsarbete i de deltagande verksamheterna.
Ett av projektets centrala syften är att utveckla en regional kunskapsplattform för genus- och mångfaldsfrågor på Mälardalens högskola. Grunden för denna plattform är lagd då en forskargrupp (cirkelledarna) formerats kring projektet. Denna grupp träffas en gång i månaden för att få handledning i sina roller som cirkelledare och dela med sig av erfarenheter från arbetet i cirklarna. Tanken är att gruppen tillsammans ska skriva en antologi med utgångspunkt i cirklarna under 2011.
