A. Vilket är problemet som ska lösas? Varför?
Efter trygghetskarteringen åskådliggjordes det tydligt var och vem, ålder och kön, som kändes sig otrygg i kartmaterial. Målet är att alla ska kunna känna sig trygga i området oavsett kön.
B. Hur har eller ska verksamheten jämställdhetsintegreras?
Efter att ha studerat trygghetskartläggningen har Tekniska Förvaltningen i Lunds kommun tillsammans med brukarna tagit fram åtgärder för att öka tryggheten i området. Målet är att alla ska kunna känna sig trygga i området oavsett kön. Tanken är att metoden ska användas i kommunens fortsatta arbete med trygghet i den fysiska miljön.
Detta projekt är en pilotstudie inom trygghetsplanering där man använder sig av en ny metod som är utvecklad av Tyréns. En metod som analyserar otrygghet utifrån brukarens perspektiv och jämställdhetsperspektivet. Projektet skulle testa hur själva metoden fungerar och utvärdera denna samt resultera i olika åtgärder som skulle kunna göra det berörda området för projektet upplevt som tryggare.
C. Vilket tillvägagångssätt/metoder har valts?
De metoder som används för att kartlägga otrygghetsupplevelser har varit flera och arbetet har skett parallellt. Ca 100 personer bjöds in till att deltaga i studien. I denna grupp eftersträvade man en jämn könsfördelning samt en jämn fördelning utifrån ålder. Under en veckas tid fick deltagarna individuellt markera ut otrygga platser, i en skala 1-5 på en kartbild över Gunnesbo. Deltagarna noterade också tidpunkten då de kände sig otrygga. Parallellt med detta inbjöds allmänheten till att delta via en ”Trygghetsportal” på Lunds kommuns hemsida där de kunde markera sina otrygghetsupplevelser på en interaktiv karta. Det insamlade materialet sammanställdes och analyserade i GIS och efter detta fick deltagarna vid en workshop möjlighet att diskutera olika områden och dess problem samt komma med förslag till lösningar. Efter detta har Tekniska Förvaltning genomfört en del av dessa åtgärder.
D. Vilken intern och extern kompetens har använts?
I detta projekt har trafikingenjörer, belysningsingenjörer och landskapsingenjörer från Lunds kommun arbetat ihop med konsulter från Tyréns. Även polisen har varit närvarande vid en workshop. Information om otrygghetsupplevelser till projektet har kommit från Lunds medborgare.
E. Vilket tillstånd av jämställdhet har eller ska satsningen resultera i? Effekter och erfarenheter?
Syftet med projektet har varit att testa om denna metod är ett bra verktyg för att kartlägga otrygghet i områden samt att se om otrygghetsupplevelser skiljer sig åt mellan män och kvinnor.
Som förväntat är otrygghet starkt sammankopplat med tidpunkt på dygnet. De flesta otrygga upplevelser förekommer under dygnets mörka timmar - kvällstid och nattetid.
Det finns en del skillnader mellan kvinnor och mäns upplevelser. Kvinnor upplever fler platser otrygga och markerar överlag högre grad av obehag. Däremot har männen flest markeringar med högsta graden av otrygghet - livrädd. Den ålderskategori som upplever mest otrygghet är personer mellan 36 och 45 år.
Det gick att urskilja att män och kvinnor kände sig otrygga på olika ställen. Problemen gällande otrygghet som upptäcktes var framför allt att många delar av området upplevdes som övervuxet av växtlighet, samt otillräcklig belysning.
F. Vilka faktorer borgar för hållbarhet/långsiktighet? Visa gärna på goda exempel.
Det är viktigt att skapa trygghet i stadsdelar och bostadsområden då detta bidrar till en positiv utveckling. Då medborgarna känner sig trygga och vågar röra sig fritt i området främjas både den sociala och hållbara utvecklingen. Känner sig medborgarna trygga finns det en större vilja att bo kvar samt så kan det locka till sig fler invånare. Detta kan i sin tur medföra att affärsverksamheter kan tänka sig att etablera sig i området vilket bidrar till en positiv ekonomisk utveckling.
Det är framförallt underhållet av bostadsområden som har betydelse för upplevd trygghet.
