A. Vilket är problemet som ska lösas? Varför?
Vi har tittat på flickors och pojkars måluppfyllelser och sett att flickor når målen i högre utsträckning än pojkarna. Skollagen och styrdokumenten säger tydligt att pojkar och flickor skall ges samma förutsättningar att nå målen, men så är fallet alltså inte idag.
B. Hur har eller ska verksamheten jämställdhetsintegreras?
Vi har genomfört en kartläggning på skolan som sedan har fått utgöra underlag till en aktivitetsplan. Kartläggningen utfördes på fritidsskolan, i förskoleklassen och i grundskolan. Vi tittade på resultatskillnader mellan eleverna, skillnader i talarutrymme, placering i klassrummen och lokalerna i övrigt, granskade läromedel och skönlitteratur och undersökte hälsa och genusmedvetenhet hos pedagogerna. Skolan ska jämställdhetsintegreras genom att vi pedagoger blir medvetna om skillnader mellan pojkar och flickor på de fokuserade områdena, och försöker förebygga orsakerna till dessa skillnader.
Kartläggningen har visat att klassrummen oftast är könssegregerade, att vissa lekrum endast används av pojkar, att talarutrymmet domineras av vissa pojkar som oftast också får mest negativ uppmärksamhet medan flickorna oftast väntar på sin tur, får mer följdfrågor och mer positiv feedback. Vidare har det framkommit att en stor del av läromedlen och barnböckerna är mansdominerade, att flickorna i större utsträckning än pojkarna mår psykiskt dåligt och att en stor del av pojkarna är påverkade av en antipluggkultur, samt att majoriteten av pedagogerna är inte genusmedvetna.
Det är utifrån denna kunskap som målen och åtgärderna i aktivitetsplanen har formulerats; pedagogerna bestämmer var eleverna skall sitta enligt ett roterande schema så att alla sitter med alla, i de lägre stadierna har lokalerna döpts om till könsneutrala namn, t.ex. från ”Byggrum” till ”Plankan” (ordet används mer jämt fördelat mellan pojkar och flickor), läromedlen ska kritiskt granskas av både pedagoger och elever utifrån ett genusperspektiv, och vid nya inköp skall genusanpassade läromedel prioriteras. I de lägre stadierna lånar man ”genusmärkta paket” med läsböcker från biblioteket och för att förebygga stress och resultatskillnader skall eleverna förses med loggböcker som innehåller information om studieteknik, stresshantering, pedagogiska planeringar, deras matriser från alla ämnen och deras personliga IUP:n under hela högstadiet. I de lägre stadierna ska det även anordnas olika läsmoment för att stärka pojkarnas läsförståelse, hela skolan skall ha temadag genus en gång per termin och pedagogerna skall få fortsatt utbildning i genuspedagogik på studiedagar och ha regelbundna diskussioner kring aktiviteterna för jämställdhetsarbetet.
C. Vilket tillvägagångssätt/metoder har valts?
Delprocessledaren har format en jämtegreringsgrupp med pedagoger från alla stadier på skolan; fritidsskolan, förskoleklassen och grundskolan. Vi använde oss av metodboken JämStöds Praktika, ”Jämställdhetsarbete i förskolan och grundskolan” av Eva Wedin och ”Jämställdhetsarbete i förskolan” av Kristina Henkell.
D. Vilken intern och extern kompetens har använts?
Delprocessledaren och jämtegreringsgruppen gick utbildning hos Carin Hertnäs i grundläggande genusvetenskap och metodik. All personal på Tokarpskolan fick två halvdagars utbildning i genuspedagogik av Karin Kjellman.
E. Vilket tillstånd av jämställdhet har eller ska satsningen resultera i? Effekter och erfarenheter?
Till följd av den kartläggning vi gjort har pedagogerna blivit mer könsmedvetna. Det har lett till att vi nu är mer uppmärksamma på skillnader i förutsättningar för flickor och pojkar. Nästa steg är att vi måste lära oss bryta de stereotypa könsmönster som begränsar eleverna och hindrar dem från att få likvärdiga förutsättningar att nå målen. Vi behöver stärka pojkarnas läsförståelse och bryta antipluggkultur-attityderna, stärka flickornas initiativtagande och förebygga stress förorsakad av höga prestationskrav.
F. Vilka faktorer borgar för hållbarhet/långsiktighet? Visa gärna på goda exempel.
För ett hållbart jämställdhetsarbete krävs att vi pedagoger får ett nytt ”tänk”, att genusarbetet skall ingå i vår planering och pedagogik. Förändringen börjar hos oss, för att bryta de stereotypa könsmönstren måste vi ha samma förväntningar på pojkar och flickor. Genom att hålla aktivitetsplanen levande, det vill säga revidera den regelbundet, fortsätta kartlägga verksamheten utifrån ett genusperspektiv, fördela ansvaret så att aktiviteterna inte faller mellan stolarna och göra uppföljningar på aktiviteterna på utsatta tider så blir arbetet mer långsiktigt och integrerat i vår ordinare verksamhet.
