A. Vilket är problemet som ska lösas? Varför?
Omsorg- och socialförvaltningen i Linköpings kommun ville ta reda på om det fanns några skillnader mellan kvinnors och mäns uppfattning om det stöd och den omsorg de fick. Frågor vi ställde oss var till exempel: Upplever kvinnor och män att de får samma tillgänglighet, bemötande och delaktighet i de verksamheter som kommunen erbjuder? Tycker de att det skett förbättringar sedan de först fick kontakt med verksamheten? Vi ville också ta reda på könsfördelningen i de olika insatserna, hur många kvinnor respektive män som besöker och får stöd av olika insatser. De insatser som undersökts är sociala stödinsatser, hemtjänst, vårdbostäder och daglig verksamhet, både för personer med psykisk funktionsnedsättning och för personer med LSS-beslut.
B. Hur har eller ska verksamheten jämställdhetsintegreras?
Utifrån resultaten i analysen kommer åtgärder att formuleras. Hittills har resultaten uppvisat små skillnader på de flesta områden. Ett område som däremot uppvisade stora skillnader är upplevelsen av stödet i kommunens stödbostäder (för personer i ett aktivt missbruk). I dessa låg helhetsomdömet på index 72 för män och 58 för kvinnor och på frågan om stödet lett till förbättringar skiljer det nästan 30 indexenheter mellan kvinnors och mäns svar. I ett förslag från omsorgsnämnden till kommunfullmäktige föreslås därför att öppna ett stödboende endast för kvinnor, något som man tror skulle kunna minska kvinnornas utsatthet och öka andelen nöjda brukare. För närvarande finns ett projekt med akut stödboende med tre platser riktade endast till kvinnor. Andra skillnader som upptäckts är att fler män än kvinnor tar del av stödinsatser för personer med psykisk funktionsnedsättning, något som kommer utredas vidare.
C. Vilket tillvägagångssätt/metoder har valts?
Vi har gjort enkätundersökningar och i vår analys jämfört materialet från dessa med vår statistik. I en diskussionsgrupp har personal också analyserat sina olika verksamheter med hjälp av 4R-metoden.
D. Vilken intern och extern kompetens har använts?
För utformandet av brukarundersökningarna har kommunens statistikkontor, Statistik & Utredningar, utnyttjats. Kommunen har också haft en föreläsning från SCB om jämställd statistik. Vid analysen har intern kompetens från olika delar av kommunen deltagit, både planeringsledare och personal i verksamheter.
E. Vilket tillstånd av jämställdhet har eller ska satsningen resultera i? Effekter och erfarenheter?
Det långsiktiga målet är att brukarundersökningarna inte ska uppvisa några skillnader mellan kvinnor och män, att både kvinnor och män ska uppleva att verksamheten har en god tillgänglighet, att de får ett gott bemötande och att de får vara delaktiga i verksamheten. Framför allt vill vi att både kvinnor och män ska känna att de får hjälp och stöd av verksamheten och att de tycker att det skett en förbättring sedan de först fick kontakt med verksamheten.
I detta första steg har vi fått svar på var brukarna upplever att skillnaderna finns. Nästa steg handlar om att genomföra förändringar där det finns skillnader och hela tiden fortsätta att arbeta med utveckling av verksamheterna ur ett könsperspektiv.
F. Vilka faktorer borgar för hållbarhet/långsiktighet? Visa gärna på goda exempel.
En viktig faktor är att en stor del av kommunen involveras i arbetet och att det finns stöd för utvecklingsarbetet från kommunledningen. En annan faktor av betydelse är att både omsorgsnämnden och äldrenämnden bekönat sina verksamhetsmål, vilket innebär att målen kommer att följas upp på könsnivå.
