StartsidaLänsstyrelsen i Gotlands län (3)

Länsstyrelsen i Gotlands län: En metod för könskonsekvensanalys inom ett sakområde - Hållbar samhällsplanering och boende samt kommunikationer

 

Arbetsnamn

En metod för könskonsekvensanalys inom ett sakområde - Hållbar samhällsplanering och boende samt kommunikationer
 
 

Ansvarig organisation resp. ev. samarbetspartners

Länsstyrelsen i Gotlands län
 
 

Fokusområde

Kvalitetsuppföljning
 
 

Län

Gotland
 
 

Sektor

Offentlig sektor
 
 

Verksamhetsområde/bransch

Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring
 
 

När genomfördes satsningen

2005-
 
 

Kontaktpersoner

Elin Sander, handläggare, Hållbar samhällsplanering och boende
0498-292600 (växel)

Kicki Scheller, särskilt sakkunnig i jämställdhet
0498-292600 (växel)

 

A. Vilket är problemet som ska lösas? Varför?

Länsstyrelsen vill på sikt bli bättre på att sprida kunskap om jämställdhet inom områdena hållbar samhällsplanering och boende, samt kommunikationer. Som ett led i uppdraget från regeringen att arbeta med jämställdhetsintegrering i myndighetens egen verksamhet undersöktes hur Jämstöds metod Jämkas Bas kan användas i den dagliga verksamheten (se dokumentet Exempel på JämKAS BAS nedan).

B. Hur har eller ska verksamheten jämställdhetsintegreras?

Jämstöds metod Jämkas Bas användes inom det team som arbetar med hållbar samhällsplanering och boende samt kommunikationer. 

C. Vilket tillvägagångssätt/metoder har valts?

JämKAS Bas, anpassad till den egna verksamheten (se dokumentet JämKAS BAS - anpassad version).

D. Vilken intern och extern kompetens har använts?

Endast intern kompetens har använts.

E. Vilket tillstånd av jämställdhet har eller ska satsningen resultera i? Effekter och erfarenheter?

Ett av länsstyrelsens uppdrag är kunskapsuppbyggnad internt, men också att sprida kunskap om jämställdhetsperspektivet externt ut mot viktiga aktörer i länet. Resultatet är långsiktigt och det är svårt att på ett exakt sätt mäta effekter, men strävan har bland annat varit att inom myndigheten få en ökad förståelse för vad jämställdhet kan vara på det aktuella området. Extern spridning har skett på olika sätt. Bland annat har den kartläggning som genomfördes på tre arbetsplatser presenterats för medarbetare som arbetar med samhällsplanering inom Gotlands kommun (se dokumentet Kartläggning av tre arbetsplatser i Visby). I samråd med dessa har även en checklista arbetats fram (se dokumentet Checklista - detaljplan).

Länsstyrelsens ökade kunskap har också resulterat i att myndigheten vid ett flertal tillfällen i remissvar lämnat jämställdhetssynpunkter (se dokumentet Exempel på remissvar).

F. Vilka faktorer borgar för hållbarhet/långsiktighet? Visa gärna på goda exempel. 

  • Att myndigheten har en långsiktig strategi och handlingsplan för arbetet med jämställdhetsintegrering. Dokumentet är ett viktigt styrdokument för hela myndigheten och är undertecknat av landshövdingen.
  • Att jämställdhetsmål finns i ordinarie styrkedja på alla nivåer samt att det finns ett särskilt dokument för hela myndigheten som anger ambitionsnivå på arbetet och vem och vilka som ska ansvara för olika delar av utvecklingsarbetet.
  • Att det finns en intresserad och engagerad ledningsgrupp där inte minst länsrådet är aktivt
  • Att styrnings- och ledningsfrågor finns på strategisk nivå i organisationen där jämställdhet betraktas som en fråga om verksamhetsutveckling
  • Att introduktionsutbildningen till nya medarbetare innehåller ett utbildningspass om jämställdhet och vårt uppdrag i frågan.
  • Att det finns ett nära samarbete mellan personalchef och särskilt sakkunnig i jämställdhet där frågan om det interna jämställdhets- och diskrimineringsarbetet ur ett arbetsgivarperspektiv samverkar (där det är relevant).
  • Att arbetet om jämställdhet finns både på strategisk nivå (särskilt sakkunnig i jämställdhet) och operativ nivå (en handläggare som ansvarar för stödet framförallt externt ut i länet).