A. Vilket är problemet som ska lösas? Varför?
Problemet som uppmärksammats av Länsstyrelsen är att majoriteten av medlemmarna i styrelserna i Gotlands vattenråd är män, vilket även gäller andra som är aktiva i råden. Detta medför ofta att det endast är männens synpunkter på vattenfrågor som kommer Länsstyrelsen till känna. Därför vill man i större utsträckning veta vad kvinnor tänker/ tycker om viktiga vattenfrågor i länet.
Bakgrund: På Gotland finns sju vattenråd. De drivs som ideella föreningar och är ett lokalt forum som fungerar som remissinstans till Vattenmyndigheten i Kalmar och Länsstyrelsen på Gotland. I ett vattenråd samverkar aktörer kring de gemensamma vattenresurserna inom ett avrinningsområde vilket främjar dialogen både inom området och mellan vattenråd och myndigheter. Ett syfte med vattenråden är att samhällsmedborgarna ska ta större ansvar och identifiera problem med sitt vatten i närliggande bostadsområde/ socken. Vattenråden måste finnas enligt EU-direktiv och det finns skrivningar i EU-direktiven att jämställdhet är en viktig fråga i vattenrådens bildande och arbete. Arbetet stöds av handläggare på Länsstyrelsen.
B. Hur har eller ska verksamheten jämställdhetsintegreras?
Länsstyrelsen vill öka möjligheten för kvinnor att framföra sina synpunkter och på så sätt få ökade kunskaper om vilka frågor kvinnor anser vara viktiga när det gäller vatten i dag och i framtiden.
C. Vilket tillvägagångssätt/metoder har valts?
Länsstyrelsen har valt att i samråd med vattenråden bjuda in kvinnor till särskilda fokusgrupper (en sittning 2009 och en 2010). I dessa har kvinnorna sedan fått diskutera vilka vattenrelaterade frågor de tycker är viktiga, samt eventuella orsaker till att de inte tar och/eller får plats i vattenrådens styrelser. Inbjudan har skett via olika nätverk i de kontakter som myndigheten redan har i andra frågor, genom annons i lokalpressen, samt via vattenråden. Vattenråden har hela tiden varit informerade om och varför Länsstyrelsen genomför denna aktivitet.
D. Vilken intern och extern kompetens har använts?
Länsstyrelsen har i huvudsak använt sig av intern kompetens men till fokusgruppen 2010 inbjöds en föreläsare som talade både för kvinnor och män om vikten av kvinnors närvaro i frågor som rör naturresurser. Efter föreläsningen samlades kvinnorna i en separat grupp för att diskutera egna frågor.
E. Vilket tillstånd av jämställdhet har eller ska satsningen resultera i? Effekter och erfarenheter?
Redan i första fokusgruppen för kvinnor 2009 framkom ny kunskap som tidigare inte lyfts i vattenråden. Kvinnorna framförde synpunkter som inte tidigare framkommit till Länsstyrelsen. Exempel på ny kunskap var att kvinnor i större utsträckning än män ställde frågor om kemikaliehalter i dricksvatten och om möjligheten att ta del av mätningar och liknande. De uttryckte även en större oro för vattenbrist under sommarmånaderna och för vattenförsörjningen på hela Gotland på lång sikt.
F. Vilka faktorer borgar för hållbarhet/långsiktighet? Visa gärna på goda exempel.
Länsstyrelsens mål är att på sikt få kvinnor att ta plats och framföra sina synpunkter i vattenråden. Tidigare erfarenheter har visat att det går att stärka kvinnors möjligheter genom att uppmärksamma maktobalans och genom att arbeta parallellt med särskilda insatser för kvinnor. Att öka dialogen och erbjuda en samtalsarena där kvinnor kan framföra sina synpunkter bidrar också till att få in viktig information kring vattenresurserna. Därmed får även myndigheten ett bredare underlag att ta hänsyn till när synpunkter ska framföras till dess uppdragsgivare.
En framgångsfaktor för hållbarhet är att ansvarig för arbetet är en medarbetare (Sofia Scholler) som arbetar dagligen med vattenfrågor och att särskilt sakkunnig (Kicki Scheller) och handläggare (Elin Turesson) för jämställdhet har varit ett stöd i arbetet. Arbetet är också förankrat i Länsstyrelsens ledningsgrupp vilket ger arbetet legitimitet.
