A. Vilket är problemet som ska lösas? Varför?
Vi upptäckte vid 3R-analysen av biblioteksverksamheten under våren 2010 att könsfördelningen vid barnteaterföreställningarna var väldigt sned. Sju av tio barn var flickor. Av de vuxna som kom i sällskap med barnen till föreställningen var tre av fyra kvinnor, framförallt mammor, mor- och farmödrar. Detta trots att föreställningarna som erbjöds under mätperioden inte hade något särskilt ”flicktema” som exempelvis prinsessor.
Vi anser att det är viktigt att både flickor och pojkar får möjlighet att se teaterföreställningar. Vi vet också att det bland vuxna är kvinnor som är de största kulturkonsumenterna i samhället (besöker teatrar, konserter m m), ett stereotypt könsmönster som vi vill arbeta för att bryta för nästa generation.
B. Hur har eller ska verksamheten jämställdhetsintegreras?
Vi ska även i fortsättningen vara noggranna i urvalet av de teaterföreställningar vi erbjuder, så att de passar både flickor och pojkar. Vi har redan börjat marknadsföra barnteaterföreställningarna på ett annorlunda sätt än tidigare. Vi informerar särskilt besökande pojkar och deras föräldrar (eller andra vuxna som de är i sällskap med) att det erbjuds teater. Vi har sett över hur vi utformar anslag och annonser om teaterföreställningen, så att det tydligt framgår att det är en aktivitet som riktar sig till både flickor och pojkar. Vi har också börjat sprida anslagen om teatrarna på ställen där vi tror att vi kan nå fler pojkar, som exempelvis sporthallen.
C. Vilket tillvägagångssätt/metoder har valts?
3R-metoden har använts för kartläggning av verksamheten vid biblioteket.
Genusmedveten marknadsföring av barnteaterföreställningarna.
D. Vilken intern och extern kompetens har använts?
Personalen vid biblioteket, som har kunskap om jämställdhet kopplat till biblioteksverksamheten.
Extern konsult som resursperson vid 3R-analysen (Cecilia Boström Konsult).
E. Vilket tillstånd av jämställdhet har eller ska satsningen resultera i? Effekter och erfarenheter?
Målet är att fler pojkar ska ta/få chansen att uppleva teaterföreställningar, utan att antalet flickor som besöker våra föreställningar minskar. Hösten 2010 har en ny mätning genomförts. Fyra barnteaterföreställningar har getts och könsfördelningen var 58 procent flickor och 42 procent pojkar (jämfört med 67 procent flickor och 33 procent pojkar för våren 2010). En klar förbättring.
F. Vilka faktorer borgar för hållbarhet/långsiktighet? Visa gärna på goda exempel.
Personalens kunskaper och engagemang för jämställdhetsintegrering av verksamheten vid biblioteket.
Kommunens antagande av CEMR-deklarationen, vilken fastslår att vi ska arbeta för att bryta könssterotypa mönster inom kulturområdet.
Att barnkultur är en prioriterad verksamhet för kommunens Kultur- och fritidsförvaltning.
