A. Vilket är problemet som ska lösas? Varför?
Landstinget Kronoberg har tidigare arbetat med jämställdhet i olika projekt men arbetet har inte blivit hållbart eftersom projekten inte förankrats hos förtroendevalda och ledning. I Hållbar jämställdhet har landstinget påbörjat arbetet med att jämställdhetsintegrera enligt politiskt fattat beslut. Målgruppen för utvecklingsaktiviteterna har varit förtroendevalda, ledningsgrupp och verksamhetschefer. Vår erfarenhet är att allt förändringsarbete måste vara väl förankrat och drivas av ledningen. Fokuseringen på de olika ledningsnivåerna har medfört att de har blivit bärare av en delvis förändrad kultur och ett nytt synsätt, vilket givit en stabil grund för ett fortsatt långsiktigt förbättringsarbete.
B. Hur har eller ska verksamheten jämställdhetsintegreras?
Genom de olika utvecklingsaktiviteterna har förtroendevalda och ledning ökat kunskapen om jämställdhetsintegrering. Från början var ett programmål att formulera fem nyckeltal som sedan skulle följas. Men på grund av att statistiken för vårdtider, tillgänglighet och läkemedelsförskrivning inte var helt tillförlitlig och dessutom inte uppvisade några skillnader mellan kvinnor och män, gav man istället verksamheterna i uppdrag att genomföra två förbättringsarbeten, ett ur medarbetarperspektiv och ett ur verksamhetsperspektiv. (Ohälsotalet för medarbetare följs sedan tidigare könsuppdelat.) Det pågår också ett arbete med förbättrad sjukskrivningsprocess där syftet är att minska ohälsan för medborgarna i Kronoberg. I nuläget pågår ett 50-tal olika förbättringsarbeten i landstinget.
C. Vilket tillvägagångssätt/metoder har valts?
En enkät med frågor om önskemål för utvecklingsdagarna skickades till cheferna. Utifrån deras svar skapades programmet för de tre dagarna. Kunskapen har förmedlats på flera sätt, bland annat genom interaktiv teater, dialogcaféer, föreläsningar och filmer. Ett arbetsverktyg för förbättringsarbete har tagits fram (bilaga 1). Patientnämnden har deltagit i utvecklingsaktiviteter för att belysa bemötandefrågor med autentiska fall. Allt arbete har dokumenterats av en informatör och gjorts tillgängligt på webben (bilaga 2). Förbättringsarbetet för medarbetare och verksamhet ska fortlöpande dokumenteras i delårs- och årsrapporter. Medborgarna ska kontinuerligt informeras om resultatet av förbättringsarbeten inom olika områden. I handläggarnas mall för tjänsteutlåtande inför politiska beslut ingår att redovisa könsuppdelad statistik och att göra en könskonsekvensbeskrivning.
D. Vilken intern och extern kompetens har använts?
Intern: processledare, personalstrateg och informatör. Ledningsstaben är styrgrupp.
Extern: Jessica Karlsson (Fyrtornet AB, Växjö) samt föreläsarna Marie Trollvik (SKL), Kristin Eliasson (Gör det jämt, Västra Götlandsregionen) och Ulrika Gellerstedt (Stockholms läns landsting).
E. Vilket tillstånd av jämställdhet har eller ska satsningen resultera i? Effekter och erfarenheter?
Drygt 100 personer har deltagit i det direkta utvecklingsarbetet. På sikt ska fler medarbetare på alla nivåer i organisationen involveras i jämställdhetsintegreringen. Ett förändrat arbetssätt kommer långsiktigt att genomsyra hela organisationen. Individbaserad statistik ska redovisas könsuppdelat.
F. Vilka faktorer borgar för hållbarhet/långsiktighet? Visa gärna på goda exempel.
I delårsrapporter och årsredovisningar redovisas mål och måluppfyllelse avseende jämställdhet på organisations-, medarbetar-, och medborgarnivå. Detta tryggar en långsiktig och bestående jämställdhetsintegrering. Vi arbetar också för jämställda politiska beslut med hjälp av den mall som tas fram för handläggare. Styrgruppen för kvalitets- och verksamhetsutveckling ansvarar för det långsiktiga förbättringsarbetet.
