A. Vilket är problemet som ska lösas? Varför?
Ett jämställdhetsperspektiv har saknats i snöröjningsarbetet. Traditionellt manliga domäner har prioriterats, såsom trafikleder och vägar förbi större arbetsplatser med övervägande andel män anställda. Lastbilar och bilar har gått före, medan de som cyklar och åker kollektivt har haft svårt att ta sig fram tidiga morgnar vid snöfall.
B. Hur har eller ska verksamheten jämställdhetsintegreras?
Genom en omprioritering snöröjs idag gångvägar, cykelvägar, busshållplatser och vägar till förskolor tidigare än förut, eller först.
C. Vilket tillvägagångssätt/metoder har valts?
En schematisk studie ledde fram till omläggningen av snöröjningsplanen.
D. Vilken intern och extern kompetens har använts?
Förändringen har skett inom förvaltningen med befintlig personal.
E. Vilket tillstånd av jämställdhet har eller ska satsningen resultera i? Effekter och erfarenheter?
Efter omläggningen prioriteras färdsätt och stråk som i högre utsträckning nyttjas av kvinnor och barn. De har i många fall inte alternativet att ta bilen när det snöar. Effekten har blivit en mer jämställd snöröjning, men det nya arbetssättet är även miljömässigt och säkerhetsmässigt bättre. Det är lättare att ta sig fram med bil i 10 cm snö än med en cykel.
F. Vilka faktorer borgar för hållbarhet/långsiktighet? Visa gärna på goda exempel.
Insikten om att den gamla prioriteringen byggde på traditioner och inte var motiverad vare sig ur jämställdhetssynpunkt eller av andra skäl.
