A. Vilket är problemet som ska lösas? Varför?
Den kommunala verksamheten påverkar människors liv på olika sätt. I varje vardagligt möte mellan människor och kommun finns inte bara risken att förstärka könsmässiga stereotyper och orättvisor, utan också möjligheten att utmana, förändra och utveckla.
B. Hur har eller ska verksamheten jämställdhetsintegreras?
Syftet är att integrera ett systematiskt och kontinuerligt arbete i ordinarie ledningssystem. Detta ska uppnås genom tydliga mål, utbildning av framförallt förtroendevalda och chefer samt metodutveckling
C. Vilket tillvägagångssätt/metoder har valts?
Programmet har en tyngdpunkt i målgruppsanpassad utbildning:
Förtroendevalda – jämställdhetsutbildning för beställning och styrning
Chefer – basutbildning i jämställdhet
Jämställdhetsutvecklare – genuskompetens och processkompetens
Andra nyckelpersoner – basutbildning, genuskompetens och processkompetens
Därutöver integrera utbildningar i ordinarie utbildningsprogram för kommuner
D. Vilken intern och extern kompetens har använts?
Internt är förvaltningschefsgruppen ledningsgrupp för utvecklingsarbetet och de leder också insatserna inom respektive förvaltning. Kommunens utvecklingsledare leder tillsammans med förvaltningarnas jämställdhetsutvecklare det operativa arbetet. Externt har Högskolan i Kalmar anlitats för utbildning i genuspedagogik och genuskonsulter har använts för utbildning riktad till politiker och chefer.
E. Vilket tillstånd av jämställdhet har eller ska satsningen resultera i? Effekter och erfarenheter?
Utvecklingsarbetet ska leda till att skapa så goda förutsättningar som möjligt för att verksamheter i Kalmar kommun inte bara ska genomföra en förbättring utan också behålla och utveckla förändringen och därmed kunna tillhandahålla en kvalitetssäkrad service.
F. Vilka faktorer borgar för hållbarhet/långsiktighet? Visa gärna på goda exempel.
Att frågan styrs av den ordinarie ledningsstrukturen, det vill säga av kommunens förvaltningschefsgrupp. Att beställarkompetensen hos förtroendevalda ökat. Att samtliga förvaltningsledningsgrupper genomgått utbildning. Att stödet till verksamheten ökar genom kontinuerlig tillgång till utbildning. Att uppföljningen integreras i ordinarie kvalitetsuppföljning.
