A. Vilket är problemet som ska lösas? Varför?
Politikerna behöver mer kunskap om genus och jämställdhetsintegrering. Enligt handlingsplanen för jämställdhetsintegrering som antagits av planerings- och personalutskottet 2007 samt beslut i kommunfullmäktige 2004 om att kommunens samtliga verksamheter ska jämställdhetsintegreras har utvecklingsmedel sökts för bland annat utbildningar i jämställdhetsintegrering för politiker och chefer. Enligt handlingsplanen så är det den politiska ledningen som formulerar mål och efterfrågar jämställdhets- och könskonsekvensanalyser. För att uppnå detta behöver politikerna mer kunskap och förståelse för vad det innebär att efterfråga resultat och formulera jämställda mål. En kunskapsdag för samtliga politiker i kommunen har därför arrangerats. Denna kunskapsdag ges vid tre tillfällen under 2009 samt tre tillfällen under 2010.
B. Hur har eller ska verksamheten jämställdhetsintegreras?
Projektmålet handlar om att satsningen får genomslag i mål och budget, verksamhetsplaner och andra styrdokument 2011. Ett första steg är att kommunens övergripande styrdokument beaktar och integrerar ett jämställdhetsperspektiv. I och med att de övergripande styrdokumenten får in jämställda målformuleringar och indikatorer kan kommunen på ett mer systematiskt sätt följa upp jämställdhetsarbetet inom ramen för ordinarie styr- och uppföljningsprocess.
C. Vilket tillvägagångssätt/metoder har valts?
Kunskapsdagen är upplagd med en teoridel och en analysdel. I teoridelen är det fokus på grundläggande genusteori och jämställdhetsintegrering. I analysdelen sker grupparbete och dialog kring mål och budget, nämndernas verksamhetsplaner samt årsredovisningen. Detta för att konkretisera den egna rollen som beställare samt att skapa en diskussion som är mer verksamhetsnära. En uppföljning på två timmar sker i respektive nämnd kring hur man ska förvalta lärdomar från utbildningarna. Representanter från Jämställdhetsrådet har träffat de upphandlade konsulterna för att avgränsa och tydliggöra politikernas behov och uppdrag. (Jämställdhetsrådet består av nio politiker som alla utses av kommunstyrelsen och är ett rådgivande organ i jämställdhets- och mångfaldsfrågor).
D. Vilken intern och extern kompetens har använts?
Utbildningarna har genomförts av upphandlade konsulter. Det finns alltid en till två personer från den förvaltningsövergripande projektgrupp som följer insatserna. Detta för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna samt stödja konsulterna. Till vissa utbildningar har även upphandlade processutvärderare deltagit.
E. Vilket tillstånd av jämställdhet har eller ska satsningen resultera i? Effekter och erfarenheter?
Satsningen ska leda till att projektet får genomslag i kommunens övergripande styrdokument. Utbildningarna förväntas därför tydliggöra politikernas roll och att det är de som efterfrågar jämställdhets- och könskonsekvensanalyser i viktiga beslut. Kursutvärderingar av utbildningarna som genomförts för politikerna visar på att jämställdhetsfrågorna har blivit mer verkliga för många som tidigare inte har varit insatta i genusproblematiken. En förklaring är att politikerna fått arbeta med egna styrdokument. Det framkommer också att de förstått att det inte är vad de tror som de kan använda sig av i förändringsarbetet, utan att det är vad de måste veta och därmed är analyser en förutsättning för förändring. Att detta är ett uppdrag "uppifrån" har även blivit belyst och tydligt. En utmaning har varit att få fler politiker att gå på utbildningarna. Det är främst fritidspolitikerna som inte anmält sig då de heltidsarbetar. Fler informationsinsatser kommer att genomföras under våren 2010. En lärdom kring informationen till politikerna har varit att kommunen idag inte har en gemensam e-postlista till samtliga politiker. Adresslistan har heller inte varit uppdaterad när projektgruppen skickat ut inbjudningsbrev. Detta har resulterat i att vissa politiker som sitter i nämnder, råd och demokratiforum fått upptill fyra inbjudningar. En viktig lärdom när det gäller informationsspridning är att hitta ambassadörer som sprider och informerar om vad som är på gång inom projektet, till exempel Jämställdhetsrådet.
F. Vilka faktorer borgar för hållbarhet/långsiktighet? Visa gärna på goda exempel.
Att det finns en samsyn kring hur man systematiskt och långsiktigt ska arbeta med jämställdhetsfrågorna inom kommunen och att dessa inte är beroende av externa resurser. Viktigt att frågor som rör social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet inte enbart fokuserar på kön som variabel utan att andra variabler lyfts såsom ålder, funktionsnedsättning där relevant. En samsyn kring jämställdhetsfrågorna blir heller inte konjunkturkänsligt och ad hoc om en gemensam plattform kring hur man ska arbeta vidare med frågorna skapas.
