A. Vilket är problemet som ska lösas? Varför?
Under många år har vi arbetat med att höja kunskapen bland pedagoger kring jämställdhet och normkritik i våra förskolor och skolor. Vi upplevde att det sällan räckte, att vuxnas medvetenhet ändå inte fick effekter i den dagliga verksamheten. Idén med jämställdhetsintegrering är att göra jämställdheten till något som finns med i allt som sker i en verksamhet, samt är säkrat när organisationen ändrar förutsättningar, till exempel byte av personal eller ledning. Denna säkring fanns inte på Frejaskolan 6-9, trots att personalen genomgått flera utbildningar.
B. Hur har eller ska verksamheten jämställdhetsintegreras?
Verksamheten har jämställdhetsintegrerats med det arbete som resulterade i Hjälpredan, en checklista för normkritiskt arbete, jobbade vi under ett år med att införa rutiner för jämställdhetsarbete samt rutiner för rektor att använda vid uppföljning. Vår filosofi är att det är svårt för den enskilde pedagogen att veta hur man ska göra i mötet med en elev, målsmän eller i en undervisningssituation men om tydliga manualer och metoder finns underlättas detta arbete. Checklistan Hjälpredan är både ett verktyg för pedagogen/klassföreståndaren för att se om eleverna har fått ta del av viktiga aktiviteter samt för rektor för att följa upp arbetet. Rutinerna kompletterades med utbildningsinsatser för att skapa en kompetensbas.
C. Vilket tillvägagångssätt/metoder har valts?
En arbetsgrupp bestående av pedagoger, kommunens jämställdhetsstrateg, kurator och studie- och yrkesvägledare arbetade under året med kartläggning, framtagande av manualer samt att planera för utbildning och metoder. I HåJ-projektet har vi haft tre fokus:
• Minska betygsskillnader mellan pojkar och flickor genom att arbeta normbrytande
• Bryta de traditionella studievalen
• Utveckla sex- och samlevnadsundervisningen
Dessa tre perspektiv arbetade gruppen med specifikt. Med stöd från Skolverket genomfördes utbildningar inom viktiga ämnesområden. Personalen involverades i att formulera problem och fundera ut lösningar. Ett antal nya verktyg och metoder testades tillsammans med elever under året. En grupp pedagoger gick en universitetsutbildning i sex- och samlevnadsundervisning och utarbetade skolans nya rutiner. Strategin var att skapa en ”startsträcka” för jämställd undervisning under året, för att arbetet sedan ska fortsätta med stöd av verktyg, material och checklistor.
D. Vilken intern och extern kompetens har använts?
- Kommunens jämställdhetsstrateg/genuspedagog och studie- och yrkesvägledaren som också har kompetens inom genus agerade projektledare samt anordnade delar av utbildningen.
- Medel från Skolverket möjliggjorde att vi kunde ta in externa konsulter för utbildning. Bland annat fick vi möjlighet att utbilda ett antal pedagoger i att använda materialet ”Machofabriken”, testversionen.
- Fem pedagoger gick Stockholms Universitets utbildning i sex- och samlevnadsundervisning.
- Arbetsgruppen besökte också Göteborg och fick en spännande beskrivning av hur deras jämställdhetsintegrering inom Utbildningsförvaltningen är upplagd.
E. Vilket tillstånd av jämställdhet har eller ska satsningen resultera i? Effekter och erfarenheter?
På Frejaskolan årskurs 6-9 ska från och med i år ett antal aktiviteter, vars syfte är att bryta begränsande könsnormer genomföras: Machofabriken, webverktyget YRMIS, nya övningar och material inom sex- och samlevnad, är bara några exempel.
Förutom det finns rutiner för hur vuxna ska agera i direkt kontakt med eleverna samt hur arbetet ska planeras och följas upp. I och med att jämställt tänkande och det normkritiska perspektivet finns konkret i verksamheten hjälper det pedagoger att lära att tänka så i även övrig verksamhet. Den pedagog som behöver stöd i sitta arbete kan söka det hos de kollegor som har fördjupad kompetens.
Eleverna är under sin tid på skolan med om undervisning som syftar till att bryta normer, samt möter pedagoger som strävar efter att agera jämställt. Vid en första utvärdering berättar elever att de tänkt till när de har gjort övningarna. De säger också att de behöver jobba mycket mer, att kontinuitet skulle få dem att tänka om ordentligt. Tillstånd av jämställdhet uppnås när rutinerna har landat, och samtliga pedagoger har förståelse för det genus- och normkritiska perspektivet, samt vet hur man praktiskt omsätter kunskapen i den dagliga verksamheten.
F. Vilka faktorer borgar för hållbarhet/långsiktighet? Visa gärna på goda exempel.
Vid ett avslutande seminarium i juni angav merparten av personalen på Frejakolan (vid utvärdering) att de har kunskap om det normkritiska perspektivet samt att de vet hur de ska använda de verktyg som erbjuds. Detta resultat är en effekt av en satsning på kompetensutveckling under ett år. Troligtvis behöver kompetensen byggas vidare. I just det här fallet kommer Frejaskolan att fortsätta inom det kommungemensamma arbetet, vilket garanterar att personalen får tillfälle att fortsätta påbörjade lärprocesser.
Tydliga dokument i form av checklistor gör att elever säkras undervisning inom området genus, normer och makt. En skolledare kan använda checklistan utan att själv ha deltagit i startåret, vilket minskar sårbarheten. På Frejaskolan 6-9 går elever som är äldre. I och med den kommunövergripande satsningen kommer barn och elever tidigt att möta pedagoger som tänker utifrån genus och normkritik. På så sätt blir arbetet med de äldre eleverna på sikt lite lättare. Det övergripande arbetet garanterar också hållbarhet, eftersom det arbetet bygger på samma utgångspunkter och samma statistik.
