A. Vilket är problemet som ska lösas? Varför?
Utgångspunkten för arbetet har varit den ojämna könsfördelningen av besökare till mottagningen, ca 18 % killar och 82 % tjejer. Trots att frekvensen manliga besökare är bland de högsta i landet så upplevs detta inte som tillfredställande. Tidigare satsningar, som t.ex. kill-mottagning, är gjorda men har inte visat sig vara hållbara i längden. Fokus för satsningen inom Program för Hållbar Jämställdhet 2010 har varit ”jämställt bemötande”. Se bilaga 1 för vidare beskrivning av delprojektet.
B. Hur har eller ska verksamheten jämställdhetsintegreras?
Hela arbetsgruppen har genomgått en tvådagars jämställdhetsutbildning. En jämställdhetsanalys av verksamheten har gjorts och en handlingsplan har skrivits för det fortsatta arbetet på både kort och lång sikt.
C. Vilket tillvägagångssätt/metoder har valts?
Underlag har hämtats från verksamhetsaktiviteter/-satsningar under de senaste tio åren. Utifrån detta material och grupparbeten som gjordes under utbildningsdagarna har en jämställdhetsanalys av verksamheten gjorts, framför allt utifrån 4R-metoden. Även APeL:s modeller för hållbarhet och programlogik har använts.
D. Vilken intern och extern kompetens har använts?
Projektledarna i landstingets utvecklingsarbete inom Program för Hållbar Jämställdhet har under året gått en tiodagars jämställdhetsutbildning via Region Gävleborg. Extern föreläsare på utbildningsdagarna för personalgruppen vid ungdomsmottagningen har varit Peter Söderström, certifierad jämställdhetsutbildare.
E. Vilket tillstånd av jämställdhet har eller ska satsningen resultera i? Effekter och erfarenheter?
Det långsiktiga målet är att jämställdhetsperspektivet ska genomsyra mottagningens hela verksamhet så att killar och tjejer får tillgång till god vård på lika villkor. Bemötandet ska vara lika oavsett kön, journaler/sökord ska vara könsneutrala och både killar och tjejer ska känna sig lika välkomna till mottagningen. På sikt är målet att öka pojkarnas antal med 5 %.
I kartläggningen och analysen upptäcktes att pojkars besök underrapporterades i statistiken eller enbart rapporterades som flickbesök. Utifrån denna upptäckt genomfördes förändringar i registreringsrutinerna. Det kommer sannolikt att leda till en mer rättvisande bild av hur könsfördelningen bland mottagningens besökare ser ut. Dessutom har ett sökord lagts till i journalföringen som gör att information kring undersökning av pojkar ej hamnar under sökordet gynekologi.
F. Vilka faktorer borgar för hållbarhet/långsiktighet? Visa gärna på goda exempel.
Delprojektet har tagit fram en handlingsplan för 2011-2012 med mål, delmål och aktiviteter för att jobba med jämställdhet (bilaga 2). Projektet har varit väl förankrat inom Landstinget Gävleborg och en plan för fortsatt hållbart jämställdhetsarbete är framtagen till projektets styrgrupp. Något beslut är ännu inte taget runt det fortsatta jämställdhetsarbetet, men om beslut tas så omfattar arbetet många olika nivåer inom organisationen; ledningsnivå, chefsnivå och medarbetarnivå. För att skapa hållbara effekter krävs fortsatt satsning med stöd till arbetet.
