A. Vilket är problemet som ska lösas? Varför?
Genom alla sina verksamheter kommer Eslövs kommun dagligen i kontakt med tusentals människor – medborgare, brukare, medarbetare och besökare – som påverkas av de tjänster som tillhandahålls och de personliga möten som sker. Situationen är densamma för andra offentliga aktörer i omgivningen, till exempel kommuner och regionen. För att på bästa sätt svara mot människors individuella behov, förutsättningar och förmågor är det viktigt att service och möten baseras på verkliga behov och inte antaganden om människor. Eslövs kommun vill tillsammans med andra kommuner och Region Skåne verka för ett ökat fokus på medborgarnas behov och medarbetarnas kompetens för att slå vakt om jämställdhet, likabehandling och ett bra sätt att utnyttja de resurser vi har.
B. Hur har eller ska verksamheten jämställdhetsintegreras?
Genom att ledande politiker ökar sin kunskap om jämställdhet och får insikt i hur jämställdhet kan integreras i övriga frågor på dagordningen, läggs grunden till verklig förändring. I denna satsning träffas ledande politiker från Eslövs kommun, Lomma kommun, Region Skåne och Malmö Stad för att tillsammans verka för ökad jämställdhet för medborgarna. Deltagarna träffas i nätverksform för att tillsammans inhämta ny kunskap och inspiration samtidigt som möjlighet ges att dela med sig av egna erfarenheter och resonemang. Detta förväntas leda till högre kvalitet i beslut på hög nivå i den politiska organisationen där jämställdhet och människors individuella olikheter tas i beaktande.
C. Vilket tillvägagångssätt/metoder har valts?
Satsningen består av en serie träffar i nätverksform såtillvida att det är samma personer som deltar från gång till gång. Därmed höjs kompetensen och medvetenheten i gruppen som helhet och ny kunskap kan diskuteras och skapas utifrån olika förkunskaper och erfarenheter. Nätverksträffarna innefattar någon form av föreläsning eller kunskapsförmedling men präglas i stort av övningar och diskussioner utifrån verkliga situationer och problem.
D. Vilken intern och extern kompetens har använts?
Intern kompetens används för att samordna och i ett inledande skede också för att leda presentationer och diskussioner. Externa föreläsare och inspiratörer tillför nya perspektiv och kunskaper, alltid skräddarsytt för gruppen. Samordnaren och deltagarna själva står för kontinuiteten och att det finns en röd tråd i de resonemang och diskussioner som förs.
E. Vilket tillstånd av jämställdhet har eller ska satsningen resultera i? Effekter och erfarenheter?
Satsningen förväntas leda till en högre medvetenhet bland förtroendevalda och en högre kunskap om hur deras beslut påverkar människor på olika sätt beroende på deras individuella behov och förutsättningar - exempelvis kön. Att i högre grad basera beslut på kunskap och i mindre grad på antaganden är en direkt effekt som kommer att leda till ökad jämställdhet och ökad kvalitet i verksamheterna i det större perspektivet. Att se jämställdhet som en aspekt i de många gränsöverskridande frågorna visar på dess relevans.
F. Vilka faktorer borgar för hållbarhet/långsiktighet? Visa gärna på goda exempel.
1. Att engagera ledande personer i respektive kommun/region borgar för att frågorna inte nedprioriteras eller sopas under mattan. I många fall är det bättre att ha ett fåtal ledande personer än ett flertal med mindre inflytande.
2. En lyhördhet inför deltagarnas verklighet är viktigt för att diskussioner ska bli angelägna för alla inblandade. Det finns en poäng i att skapa kunskap tillsammans hellre än att bara förmedla den.
3. Att nätverksträffarna sker under trevliga former är viktigt för att skapa ett gott diskussionsklimat och högt i tak. Oavsett föreläsarens kvalitet så är deltagarnas vilja att lyssna och ifrågasätta det som avgör framgången och viljan till förändring.
