Botkyrka kommun: För en jämställd hemtjänst

– Rapporten är jätteintressant och ger en vink om vad det är vi behöver titta vidare på, kommenterar verksamhetschef Lillemor Thorsén. Vad betyder det att män får mer serviceinsatser? Vad betyder det att kvinnor med stora omsorgsbehov inte ansöker om insatser?

Sedan flera år tillbaka har Botkyrka arbetat med att bygga in ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet. Perspektivet ska genomsyra all service som möter invånare och brukare.

Anställda på vård- och omsorgsförvaltningen har fått utbildning i jämställt bemötande/bedömning där handläggarna arbetade med att se den sökandes behov istället för personens kön. Nu har insatsfördelningen granskats ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv.

– Vi ser saker i rapporten som vi blir nyfikna på. Vi vill gå vidare med ett större material för att kunna göra en djupare analys och få reda på mer om hur vi kan förändra, säger Lillemor Thorsén.

Genderbudgeting

Rapportförfattarna kartlade hur hemtjänsten fördelas mellan könskategorierna.

– Vi lade ett kostnadsperspektiv – så kallad genderbudgetinganalys – för att göra kön synligt i resursfördelningen. Det är första gången vi närstuderar en kommunal verksamhet. Tidigare har vi tittat på verksamheter inom landstinget, och på statsbudgeten. 

Utredarna använde 28 slumpmässigt utvalda personakter från kommunens hemtjänst. Akterna representerade hälften kvinnor och hälften män.

Studien visade på tydliga könsmönster. Resultaten rimmar väl med nationella kartläggningar av äldreomsorg och obetald anhörigomsorg. 

Omvårdnad till kvinnor service till män

Ohälsa och skröplighet är de faktorer som mest avgör om personer ska få insatser från hemtjänsten. Kvinnor har en generellt sämre hälsa och får i timmar räknat mer hemtjänst än män.

Vad får då kvinnor respektive män hjälp med? Kvinnor fick betydligt mer hjälp med personlig omvårdnad – insatser som dusch och påklädning med mera. Män fick något mer hjälp med hushållsarbete – insatser man kallar service: hjälp med frukost, bäddning, disk, måltid, uppdukning, sophantering, tvätt, ledsagning, inköp, ärende, renbäddning, städning, damning och fönsterputs.

Det är anmärkningsvärt menar utredarna. Om kvinnor har sämre hälsa och omfattande behov av hjälp med den personliga hygienen – då borde de också behöva mer hjälp med hushållsarbetet! Har män svårare att utföra sysslor som traditionellt utförts av kvinnor?

Rapportförfattarna analyserade även fördelningen av kommunens matleveranser. Kvinnor fick fler matleveranser och därmed mer massproducerad mat än män. Är detta en orsak till att kvinnor får mindre hjälp av hemtjänsten med hushållsarbetet – matlagning, disk och inköp – Och därmed en sämre matkvalitet?

När det gäller samboende heteromän så tyder resultaten på att dessa i högre grad får maten tillagad av partnern. 

Rapportens resultat visar också att det har betydelse om hemtjänstbrukaren är sambo eller singelboende. Samboende män får i högre utsträckning hushållsarbetet utfört av sina hustrur. Samboende kvinnor får istället hjälp med hushållsarbetet av hemtjänsten.

Jämfört med kvinnorna får män mer hjälp av både söner och döttrar, framförallt döttrar.

– I gruppen som bedömts ha sämst hälsa fick samboende kvinnor mer hjälp med hushållsarbetet jämfört med de ensamstående kvinnorna. Det finns skäl att fråga sig: Vem utför de sjukaste singelkvinnornas hushållsarbete?

Snedfördelning

En annan sak som förvånade både utredarna och förvaltningen var att beslut om hemtjänst som gällde kvinnor i snitt var kortare och behövde omprövas tidigare än de beslut som gällde män.

De konventionella könsrollsmönstren känns igen från forskning som gäller landet i sin helhet. Hur fördelades då kostnaderna mellan kvinnor och män?

– Efter att vi prissatt hemtjänsttimmarna blev det tydligt att kvinnorna i vårt material får en betydligt större andel. 64 procent av hemtjänstresurserna gick till kvinnorna och 36 procent till männen. Kvinnorna fick hemtjänst för knappt 90 000 kronor mer i månaden.

Hemtjänstbrukarna betalar inte hela denna summa själva. Avgiften beräknas utifrån den enskildes ekonomi.

Vård av make i hemmet

Äldre kvinnliga pensionärer har en sämre ekonomi än äldre manliga pensionärer. År 2007 var kvinnors medianpension 63 procent av mäns medianpension i heteropar där båda uppbar pension.

Den nationella forskningen visar att obetald äldreomsorg utförd av familjemedlemmar, släktingar eller andra närstående, står för ungefär 70 procent av all omsorg för äldre som bor hemma.

Obetald äldreomsorg är alltså ett stort – och kan tilläggas: lite diskuterat – verksamhetsområde i samhället. Tidigare forskning visar att 70 procent av de äldre som får hjälp av anhöriga får det av en kvinna, vanligen hustrun eller en dotter. 30 procent får hjälp av en man. Män får i stor utsträckning sin äldreomsorg av sin hustru.

När kvinnorna, som ofta är yngre och kryare, får ett ökat omsorgsbehov är de i högre utsträckning hänvisade till den kommunala äldreomsorgen och andra (kvinnliga) släktingar.

Äldre kvinnor som vårdar sina män står också oftare ensamma om sitt omsorgsansvar. Medan en man som vårdar sin fru oftare har såväl hemtjänst som döttrar/andra anhöriga vid sin sida.

Värde och kostnader

För att ta reda på värdet av den obetalda omsorgen har utredarna gjort en schablonartad uträkning för hela Botkyrka kommun. Utifrån kostnaden för kommunens hemtjänst har ett totalt värde beräknats till cirka 355 miljoner kronor per år.

Den kommunala hemtjänsten kostar 30 procent, det vill säga 110 miljoner kronor.

Om den obetalda anhörigomsorgen fördelas på kvinnor och män enligt 70/30 principen så utför kvinnor obetald anhörigomsorg till ett värde av 174 miljoner kronor – och män till ett värde av 75 miljoner kronor.

Kvinnors obetalda arbete: 100 miljoner

Kvinnor beräknas alltså utföra mer obetald anhörigomsorg än män till ett värde av 100 miljoner kronor per år i Botkyrka kommun!

Forskning på nationell nivå har lyft att kvinnors omfattande obetalda äldreomsorgsarbete påverkar relationen till arbetsmarknaden på ett negativt sätt. Mot denna bakgrund är den slutsatsen inte svår att förstå.
Hur ska då Botkyrka kommun, och andra kommuner i Sverige, komma till rätta med snedfördelningen av den obetalda äldreomsorgen?

Rådande läge rimmar illa med det nationella jämställdhetspolitiska delmålet (sedan 2006): Det ska råda en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet. Kvinnor och män ska ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.

– Kanske en lösning vore att införa en omvårdnads- och hushållsutbildning för män som har anhöriga med (stora) omsorgsbehov, föreslår författarna till rapporten.

Lösning: kost för män gym för kvinnor?

Ordförande i vård- och omsorgsnämnden Bo Johansson håller med:

– Men jag kan också tänka mig någon eller några former av folkrörelseaktiviteter. I Botkyrka utvecklar vi mötesplatser för äldre och personer med funktionsnedsättning. Den kommunala insatsen består av att vara samordnare och ordna med lokaler.

– Avsikten med mötesplatserna är att bygga vidare på det friska, berättar Bo Johansson. Att på frivilligbasis erbjuda matlagningskurser, vattengymnastik, chigong med mera.

– Vår erfarenhet är att det är främst ensamstående män som utvecklat sina sociala nätverk tack var mötesplatserna. För kvinnorna handlar det om motion och träning. Gym, vattengympa med mera har blivit ett lyft för att förbättra sin hälsa. Det finns kvinnor som för första gången gått till gym som är mellan 75 och 80 år och tycker det är häftigt.

 – Om vi startar olika processer med hög delaktighet, går det nog att utveckla det mesta kring den så kallade obetalda äldreomsorgen. En stark fokus på de nationella målen är naturligtvis en förutsättning.
 

TEXT: Lisa Gålmark

BILD: SKL, Botkyrka kommun, privat