Eskilstuna kommun: Brukarinflytande och jämställdhet i ett

– Hur kan arbetstagare/brukare vara med och integrera jämställdhet i kommunal verksamhet för psykiskt funktionshindrade? Kategorierna genus och funktionshinder ska ses i förhållande till normen, menar Anna Fridell, enhetschef (Arbete och fritid) och Douglas Gilljam, kvalitetssäkringssamordnare på Eskilstunas vuxenförvaltning.

En utbildning för fyra år sedan anordnad av Länsstyrelsen i Sörmland ledde till ett halvårs pilotprojekt.

– Vi upptäckte att våra aktiviteter uppmuntrade till könssegregering. Vi hade väv- och sygrupper respektive datagrupper, berättar Fridell. Manliga arbetstagare var beviljade mer bistånd jämfört med kvinnliga dito. Männen hade fler insatser över hela skalan och ingen annan faktor kunde förklara snedfördelningen. Relationen i bistånd till funktionshindrade återspeglade genomsnittet för landet: 60 procent till män och 40 procent till kvinnor.

Konkreta verktyg

Det handlade om föreställningar om kön. Studien Kvinnor, män och funktionshinder (SOU 1998:138) visade att kvinnor med funktionshinder har sämre levnadsvillkor och bemöts annorlunda än män i den offentlig omsorgen. Karin Berrons antologi Genus och funktionshinder (2004) inspirerade till nytänkande: Varför såg verksamheten ut som den gjorde? Vilka var de konkreta verktygen för en förändring?

– Det fanns ett antal framgångsfaktorer, menar Gilljam. Dels att fokusera på individerna hellre än på könskategorierna – även om tjej- och killgrupper behövs. Dels att rotera arbetsuppgifter i aktiviteterna. Och förstås att involvera handläggarna i faktaframtagning.

Samtliga anställda fick en halvdagsutbildning. Viktigt var att förklara hur jämställdhet är ett ytterligare verktyg i utveckling av verksamheten.

– Hur jobbar vi bra ur ett funktionshindersperspektiv? Det handlar inte minst om att medvetandegöra anställda, menar Fridell. Det är viktigt att ha avgränsade mål i verksamhetsplanen.

Hur kunde jämställdhetsintegreringen omfattas av arbetstagarna/brukarna? Ett samarbete med Konstmuseet i Eskilstuna i utbildning om genus och bild har fallit väl ut och ska utvecklas. En fritidskortlek med bilder på olika sysselsättningar att välja ifrån har arbetats fram av en arbetstagar/brukargrupp. En annan grupp deltog i läger med tema kvinnor och funktionshinder på Kvinnofolkhögskolan i Göteborg. Anna Fridell var med.

Ninjakoll

– Vi såg filmen Ninjakoll och deltog i workshops. Vi använde värderingsövningar med kort. Vi fick se olika sätt att göra presentationer och träffade förebilder. Och kanske framförallt: deltog i feministiskt självförsvar som var fantastiskt häftigt. Workshopen stärkte deltagarnas rätt att ha en egen åsikt och rätten till egna känslor. En tjejgrupp har bildats och en killgrupp är på gång liksom en studiecirkel om genus och funktionshinder. 

– Vi har upptäckt att arbetstagarna/brukarna inte är vana vid att bli tillfrågade om sin åsikt. Och att kunskaperna skiljer sig. Några är insatta, andra är mindre insatta. Vi märker också hur viktigt det är att det inte uppstår kunskapsglapp mellan personal och arbetstagare. Båda gruppernas behov av kunskap måste tillgodoses.

En demokratigrupp har fått i uppdrag att producera en ögonöppnarutbildning för att öka medvetenheten om genus och jämställdhet. Gruppen arbetar med utbildningen som ett dagligt arbete. Uppdraget innebär att ta fram fakta från de olika enheterna. Summa 400 arbetstagare/brukare ska nås av gruppens information om utbildningen.

Medborgarfråga

– En ingång har varit att tala om jämställdhet som en medborgarfråga, berättar Gilljam. Hur delaktiga känner sig arbetstagarna/brukarna? Hur ses personer med psykiska funktionshinder som medborgare med egen rätt? Vad är rättvisa och vad är orättvisa?

Anna Fridell och Douglas Gilljam anser att lärdomen är att allt tar längre tid än förmodas.

– Så blir det om det ska vara hållbart. Det är en kvalitetsfråga att få likvärdiga insatser oavsett kön. Ett råd är att ofta summera och betona vad som faktiskt har åstadkommits. Det ska finnas en rörelse i rätt riktning. Det ska inte vara så att enskilda arbetstagare/brukare används för att förbättra statistiken.

– Det ska vara inbyggt i strukturen, i hur verksamheten är uppbyggd. Det handlar om brukarinflytande och jämställdhet i ett.

TEXT: Lisa Gålmark

BILD: SKL