Flera svåra bränder har på senare år drabbat människor med utländsk bakgrund. Särskilt kvinnor har drabbats. Svensk räddningstjänst står inför utmaningen att bevara och utveckla förtroende hos olika grupper i samhället. Inom projektet Tillämpad jämställdhet i räddningstjänsten tar Landskronas räddningstjänst reda på hur kommunikationen och servicen kan utvecklas.

– Verksamheten och servicen ska svara mot alla människor oavsett kön och härkomst, menar Paavo Frick, brandinspektör. Vi behöver utveckla styrdokument för att kunna nå och bemöta alla medborgare likvärdigt.

– Det handlar om två saker: Dels en utveckling av verksamhetens innehåll, dels en utveckling av arbetsmiljön. Föreställningen att en brandman ska vara en vit etniskt svensk man råder fortfarande. I vår verksamhetsplan för 2011 har vi målet 25 procent anställda kvinnor. Till 2015 ska 40 procent av de rekryterade vara kvinnor.

Andelen utlandsfödda och kvinnor i svensk räddningstjänst är idag färre än tre procent. Skriften Jämställdhet och mångfald inom kommunal räddningstjänst listar orsaker till obalansen: föreställningen om vem som kan vara brandman, utbildningssituationen, rekryteringsförfarandet, den sociala respektive fysiska arbetsmiljön.

Bland de 50 anställda på Landskronas räddningstjänst finns totalt fyra kvinnor varav två arbetar i operativ tjänst. Antalet kvinnor på den nationella utbildningen Skydd mot olyckor (SMO) har de senaste åren legat runt 15 procent.

Emma Johnstone är en av de två kvinnliga brandmännen i Landskrona.
– Det finns en myt kring de fysiska testernas hårdhet. Visst krävs det en kombination av styrka och kondition – men med en korrekt träning skulle många fler som vill klara testerna.

Johnstone menar att informationen om utbildningen borde föras ut i högstadiet för att öka antalet kvinnliga sökande.

– Förebilder är viktiga. Vi har bildat ett landsomfattande nätverk för kvinnliga heltidsanställda brandmän. Det är bra att kunna diskutera och dela med sig av råd och erfarenheter.

- Samtidigt – och kanske är det allra viktigast: Yrket har förändrats. Förut fanns inte utbildningen Skydd mot Olyckor och det mesta gick på kontakter. Inte lika många tjänster kräver de fysiska testerna längre. Verksamheten har blivit betydligt mer förebyggande.

Brandmästare Ulf Svensson instämmer i att brandmansyrket är under omvandling. Från en vardag i tristess med väntan på utryckningar – till fulla scheman med förebyggande arbete.

– Verksamhetsförändringen skyndades på av lagen om skydd mot olyckor (2004). Lagen ger fastighetsägarna ansvaret för brandsäkerheten i sina hus, berättar Ulf Svensson. Regelbundna genomgångar av brandsäkerheten minskar risken att olyckor ska hända.

– Fastighetsägare får besök genom ett nytt förfarande: bostadstillsyn. Äldreomsorgen får besök av räddningstjänsten. Arbetet på många olika plan ger synergieffekter. Vi har ett uppdrag att nå både kvinnor och män oavsett socialgrupp och ursprung.

En viktig utveckling är samarbetet med polisen och ambulansen. Sedan många år har Landskronas räddningstjänst en dialog med barnen i klass 2, 5 respektive 8. Nu finns en Young Rescue-grupp för att skapa dialog med stadens ungdomar.

– Rädda liv kan göras på många sätt. Jämställdhet och mångfaldstänkande har fått oss att inse detta. Vi är mycket mer orsaksinriktade nu än tidigare. Vi ger hjälp till självhjälp. Vad kan göras så att inte olyckor sker? Vad gick fel när olyckan var framme?

– Jämställdhet och mångfald kan rädda liv, slår Paavo Frick fast. Verksamheten och servicen ska vara likvärdig oavsett kön och härkomst.

TEXT: Lisa Gålmark

BILD: SKL